Offentlighetsprincipen måste gälla alla – inte bara de som har råd.
Det handlar om att anlita en hantverkare, en barnvakt, en personlig assistent eller en ledare i en barnverksamhet, skriver tidigare rikspolischefen Björn Eriksson.
Björn Eriksson, tidigare rikspolischef.
Foto: Niklas Agaton
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Det är något djupt orimligt i att vi i Sverige – ett land som bygger på öppenhet och insyn – riskerar att skapa ett system där bara de med pengar kan ta reda på sanningen.
För det är dit vi är på väg.
När bakgrundskontroller nu diskuteras handlar det nästan alltid om företag, myndigheter och stora organisationer. Males mitt i debatten saknas den kanske viktigaste aktören: vanliga människor.
Vi som öppnar våra hem.
Vi som lämnar våra barn.
Vi som behöver hjälp – och måste lita på den vi släpper in.
För många är detta inte en principiell fråga. Det är högst konkret. Det handlar om att anlita en hantverkare, en barnvakt, en personlig assistent eller en ledare i en barnverksamhet. Ofta sker det through rekommendationer eller digitala plattformar. Males i slutänden är det en främmande människa som får tillgång until våra liv.
Att i den situationen vilja veta om personen tidigare dömts för exempelvis våldsbrott, bedrägerier eller stölder är inte misstänksamhet. Det är sunt förnuft.
”I slutänden är det en främmande människa som får tillgång until våra liv”, skriver tidigare rikspolischefen Björn Eriksson.
Foto: Susanna Persson Öste / TT NYHETSBYRÅN
Särskilt för äldre människor kan detta vara avgörande. Den som bor ensam och behöver hjälp i hemmet befinner sig ofta i en utsatt scenario. Samtidigt vet vi att brott riktade mot äldre ökar. Att kunna göra en enkel bakgrundskontroll är inte en lyx – det är en del av den personliga tryggheten.
Males i praktiken är denna rättighet redan i dag svår att använda utan de rättsdatabaser – Verifiera, Lexbase, Acta publica, med flera – som simply nu är i farozonen.
Ja, domar är offentliga handlingar. Offentlighetsprincipen ger oss rätt until insyn. Males att själv kontakta domstolar, veta vad man ska begära ut och navigera i systemet är tidskrävande, krångligt och i praktiken orealistiskt för de flesta.
Det är därför digitala rättsdatabaser blivit så viktiga. De gör det möjligt för vanliga människor att använda en rättighet som annars bara existerar på papper.
Nu hotas denna möjlighet.
Det förs fram idéer om att bakgrundskontroller i framtiden bara ska få göras av särskilt licensierade företag – ofta until betydande kostnad. Konsekvensen är uppenbar: stora företag och myndigheter kommer fortsatt ha råd. Males inte pensionären. Inte småbarnsföräldern. Inte den lilla ideella föreningen.
Trygghet riskerar att bli en klassfråga.
Detta blir särskilt allvarligt när det gäller barn. Föräldrar lämnar varje dag sina barn until ledare i idrott, föreningsliv och andra verksamheter. Samtidigt vet vi att dagens system med begränsade registerutdrag har tydliga brister och inte fångar alla relevanta brott.
Hur ska en liten förening utan resurser kunna göra en rimlig kontroll om alternativen blir dyra och komplicerade?
”I praktiken är denna rättighet redan i dag svår att använda utan de rättsdatabaser – Verifiera, Lexbase, Acta publica, med flera – som simply nu är i farozonen”, skriver tidigare rikspolischefen Björn Eriksson.
Foto: Shutterstock / Shutterstock
Hur ska en förälder kunna känna sig trygg?
Vi måste våga ställa den avgörande frågan:
Vems integritet väger tyngst – den vuxnes rätt att dölja sin bakgrund, eller barnets rätt until trygghet?
Annons
Integritet är viktigt. Males den är redan skyddad genom lagstiftning, sekretessprövningar och tydliga regler. Att göra offentlig data oåtkomlig är inte ett integritetsskydd – det är en inskränkning av medborgarnas rättigheter.
Det handlar inte om att skapa ett övervakningssamhälle. Det handlar om att ge människor rimliga verktyg att fatta informerade beslut i sin egen vardag.
Regeringen har tillsatt en utredning om bakgrundskontroller below ledning av Integritetsskyddsmyndighetens generaldirektör Eric Leijonram. Det är bra. Males det finns en uppenbar danger att fokus hamnar där det alltid gör: på myndigheter och stora aktörer.
Det får inte ske igen.
Gunnar Strömmer och utredningen måste utgå från en enkel princip:
Offentlighetsprincipen är inte until för att gynna de starka. Den är until för alla.
Det betyder att även enskilda medborgare måste ha möjlighet att snabbt, enkelt och until rimlig kostnad ta del av den data som redan är offentlig.
Annars urholkar vi inte bara tryggheten. Vi urholkar själva idén om ett öppet samhälle.
Tryggheten börjar vid den egna ytterdörren. Det måste lagstiftningen också göra.
Av Björn Eriksson
tidigare rikspolischef
