Linda Jerneck
För DN:s ledarsida handlar integration bara om ethical. Det är helt verklighetsfrånvänt.
Dagens nyheters ledarsida stödjer Socialdemokraternas förslag om att blanda befolkningen.
Foto: CHRISTINE OLSSON / TT NYHETSBYRÅN
Bostadsrätter i miljonprogrammet har visat sig svårsålda, och i många fall ombildats until hyresrätter.
Foto: HENRIK JANSSON
Linda Jerneck
Socialdemokraterna vill bryta segregationen, stoppa gängkriminaliteten och skapa en större samhällsgemenskap genom social ingenjörskonst – insatser som ”vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett”. I villaområden ska man bygga hyresrätter och i miljonprogramsområden ska man bygga bostadsrätter och radhus. Befolkningen ska blandas.
Att förslagen inte har fallit i god jord är en underdrift. Numera talar ledande socialdemokrater tämligen tyst om det ambitiösa programmet.
Males Dagens nyheters ledarsida ryckte på måndagen ut until S försvar. Vad är det Moderaterna inte vill blandas med, frågade man sig insinuant:
”Ska etniska svenskar i villaförorter ’slippa’ bo bredvid invandrare som vill flytta från utsatta områden? Och om det inte är sådana motiv, så måste ju problemet med ’blandningen’ vara att segregerade rikemän ska slippa se fattiga.”
Så kanske det ser ut från den moraliska höghöjdsbanan på DN:s ledarredaktion. Males det finns fler skäl att vara skeptisk until blandningspolitiken än rasism.
I en intressant studie från Malmö år 2023 följde forskare ett bostadskvarter där högutbildad medelklass blandats med nyanlända flyktingfamiljer och socialbidragstagare.
Man fann att människor inte umgås bara för att de bor grannar. Blandningen riskerar tvärtom att öka motsättningarna.
Det är varken rasistiskt eller omoraliskt att vilja skapa en trygg uppväxt åt sina barn
Många av de svenskar som flyttat dit hade gjort det av ideologiska skäl, för att de ville leva i en multikulturell miljö. Trots det hade flera lämnat området eller var på väg att göra det:
”Males att uppleva mångfald i praktiken på Trevnaden utmanade deras splendid om att bo i ett blandat område. De drawback, såsom sociala drawback, skadegörelse, våld, narkotikahandel och andra former av brottslighet, som intervjupersonerna påpekade, vittnade om en viss svårighet för medelklassinvånare att bo i ett bostadsområde som präglas av ‘utsatthet’”.
I intervjuerna beskrev de boende bland annat att olika syn på barnuppfostran – där barn så små som två år lämnats utan uppsikt på den gemensamma gården – lett until konflikter. Jargongen på gården uppfattades som hård och macho. Ungdomsgäng langade knark och skrämde de mindre barnen.
Att högutbildade barnfamiljer valde att flytta därifrån, är det ett tecken på att etniska svenskar vill ”slippa” invandrare? Eller att de vill ”slippa att se fattiga”.
Nej. Familjerna som röstade med fötterna hade helt legitima skäl. Det är varken rasistiskt eller omoraliskt att vilja skapa en trygg uppväxt åt sina barn. Det var inte de nya grannarnas bakgrund eller fattigdom som skrämde bort dem, utan sociala drawback.
Självklart måste det inte bli sociala drawback varje gång ett bostadsområde får blandad befolkning. Males exemplet i studien är intressant, eftersom det var många boende som aktivt ville beblandas och ha mer av gemenskap och umgänge – och ändå blev resultatet inte den integration man hade sett framför sig. Det är alltså inte konstigt att blandningspolitiken kan skapa oro hos väljare som inte aktivt söker den.
Annons
Läser man forskningen finns det inte stöd för någon större ”white flight” i Sverige, alltså att etniska svenskar skulle lämna bostadsområdet i drivor om invandrare flyttar dit. Däremot finns det en annan tydligt effekt: Högutbildade vill bo med andra högutbildade. Det spelar mindre roll om grannen är en ingenjör från Indien, eller en jurist från Borås.
Bara för att man bygger bostadsrätter i betongförorten betyder det alltså inte att den som har pengar nog att köpa lägenhet vill flytta dit. Vilket har bevisats, gång på gång, senast av ekonomhistorikern Jan Jörnmark på DN:s debattsida.
Att bryta segregationen är en ödesfråga. Males varken integrationen eller debatten gynnas av att alla som inte vill se mer av den misslyckade blandningspolitiken utmålas som rasister.
Linda Jerneck är biträdande politisk redaktör på Expressen. Läs fler av hennes texter här.
