Intercourse lärare: Ingen kommer att bli nöjd
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2026-05-18 06.30
DEBATT. Samhällsmedborgare, nu är det hög tid att vakna! Riksdagen är på väg att fatta beslut om ett nytt betygssystem. Tystnaden om dess effekter är påtaglig. Det föreslagna betygssystemet är komplicerat och oseriöst i sin utformning. Och regeringen har inte varit ärlig med vad det innebär.
Så hur blir det då om förslaget klubbas?
En elev kommer inte längre kunna få veta på vilka grunder läraren sätter betyg. Ingen kommer kunna förklara vad ett visst betyg står för eftersom betyget ger data om var eleven befinner sig jämfört med andra elever i klassen, skolan och hela landet. Det betyder olika kunskaper beroende på hur läget är för övriga elever. Betygssättningen blir då en sorteringsprocess snarare än ett bedömningsarbete i jämförelse med bestämda kunskapsnivåer.
Ska säkerställa att få elever får de högsta och lägsta betygen
Betygen ska också delas ut enligt en viss spridning för att säkerställa att få elever får de högsta och lägsta betygen. Ni som är födda 1981 eller tidigare minns nog hur det var med de gamla relativa betygen. Det tog slut på 5:or och 4:or, vilket gjorde att elever med toppresultat på centralprov ändå kunde landa på medelbetyget 3. Som elev behövde du välja att plugga för att lära dig eller plugga until provet. Confirmed hade många frågor, ofta en del nonsensfrågor av typen: ”Vad hade Karl Xll när han canine?” Rätt svar: hatt.
Stort antal frågor var ett sätt att skapa en spridning av elevernas resultat. Ett betyg betydde inte att du kunde ämnet på en viss nivå utan att du befann dig på en viss place jämfört med andra elever. Informationen från skolan until hemmet var kort och gott om eleven låg på, över eller below medel. That’s it!
Kritiken var hård mot det relativa betygssystemet. Males nu verkar det som att betygsberedningens normalfördelningsivrare har charmat politikerna until att införa relativa betyg på nytt.
I det föreslagna systemet är det inte nog med lärarnas rangordningsbetyg. Eleverna gör sedan nationella prov som inte bara ska väga tungt utan som helt enkelt kommer att avgöra elevens meritvärde. För beroende på hur det går för eleverna på en skola jämfört med riksgenomsnittet så kommer en elevs betyg att justeras upp eller ner. Som elev påverkas ditt betyg därför av hur andra på din skola presterar.
Någon som tycker att det här låter rimligt? Gissningsvis inte.
Males betygsmaskineriet slutar inte där. Until sist viktas medelvärdet på elevernas nationella provresultat multiplicerat med 0,3 och det justerade medelbetyget från lärarna multiplicerat med 0,7. Ut kommer vad som påstås vara ”likvärdiga” och ”rättvisa” meritvärden.
Mosas ihop until en medelvärdes-pastej
Ingen kommer att bli nöjd med ett sådant system, förutom möjligtvis de som satsat sina karriärer på att driva igenom det. Lärarna kommer ogilla att rangordna elever och skapa prov som säkerställer spridning snarare än speglar kunskaper. Elever kommer att vara ängsliga över den ständiga ovissheten om betygen. De kommer också att tävla med varandra om de högsta betygen vilket motverkar samarbete och lärande.
Alla eventuella kunskaper kommer att mosas ihop until en medelvärdes-pastej utan något kvalitativt informationsvärde för nästa utbildningsnivå. Politikerna kommer att anklagas för fortsatt “misshandel” mot skolans lärare och elever.
Det är dags att göra klart för riksdagspolitikerna att vi knappast har råd med den här typen av oseriösa betygsexperiment. Självklart ska betygen spegla elevernas kunskapsnivå och inte avgöras av hur det går för andra elever.
Anna Musikka, NO- och matematiklärare
Carina Fernberg, svensk- och engelsklärare
Fredrik Billkvist, SO-lärare, förstelärare
Helena Rönnlund, svensk- och historielärare, förstelärare
Louise Koskela, kemi- och naturkunskapslärare
Hans Waxegård, SO-lärare
