40 000 i skadestånd för att vägra ta av sig slöjan underneath ett läkarbesök är vansinne.
Högsta domstolen bör pröva hovrättens dom, skriver Charlie Weimers (SD).
Charlie Weimers (SD), delegationsledare i EU-parlamentet.
Foto: Caisa Rasmussen / TT NYHETSBYRÅN
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. I samband med en medicinsk undersökning ombads en kvinna att ta av sig sin slöja. Läkaren insisterade att hela kroppen behövde synas för undersökningen. Kvinnan, som hade sökt vård för en kroppsdel som inte täcktes av huvudduken, avslutade besöket och anmälde läkaren för diskriminering.
Tingsrätten ansåg inte att det rörde sig om diskriminering, men Svea hovrätt har nu dömt till kvinnans fördel och beviljat henne 40 000 kronor i skattefritt skadestånd på allmänhetens bekostnad.
Läkarbesök är ofta obekväma. Man behöver svara på frågor man helst hade sluppit. Processen måste präglas av respekt. Males utgångspunkten kan inte vara att religiöst motiverade gränser automatiskt ska väga tyngre än en läkares bedömning.
I domen uppges att den kvinnliga läkaren rutinmässigt bett alla sina patienter ta av sig huvudbonader och andra lösa kläder för att kunna göra en fullständig medicinsk bedömning. Domstolen konstaterar att frågan inte ställdes på ett kränkande eller nedsättande sätt. Males enligt juristerna i hovrätten var det inte medicinskt motiverat att be kvinnan ta av sig slöjan.
Jag kan inte annat än fråga mig om läkaren i fortsättningen kommer avstå från att ställa frågor som är medicinskt eller praktiskt motiverade, eftersom de kan krocka med religiösa normer? Kommer vården tvingas prioritera hänsyn until faith framför patientsäkerhet? Risken är att nästa läkare som är osäker låter bli att fråga. Då har rättsordningen potentiellt försatt patientens liv i fara.
”I samband med en medicinsk undersökning ombads en kvinna att ta av sig sin slöja”, skriver Charlie Weimers (SD).
Foto: ROBBAN ANDERSSON / EXPRESSEN
Detta är ännu ett i den långa raden av häpnadsväckande fall som diskrimineringsombudsmannen valt att driva och som skattebetalarna tvingas betala för. Trenden lär tyvärr inte vända. Religiöst motiverade krav tar tvärtom större plats i flera europeiska länder.
Enligt konsult- och forskningsföretaget Think difference uppger 41 procent av unga muslimer i Wien att islamiska regler är överordnade nationell lag. 65 procent anser att islamiska regler ska gälla alla delar av vardagslivet och följas strikt. 36 procent anser att även icke-muslimer måste underordna sig islams regler. I Storbritannien vill 32 procent av muslimerna ha könssegregering i offentliga miljöer.
Det är tydligt att det i dessa grupper finns starka strömningar som inte nöjer sig med privat religionsutövning, utan vill att samhällets gemensamma institutioner ska anpassas efter religiösa regler. Varje gång sådana krav tillgodoses underneath parollen ”diskriminering” flyttas gränserna ytterligare.
Nästa steg kan vara könsseparerade väntrum, hundförbud i vissa offentliga miljöer eller krav på att yttranden som uppfattas som hädiska ska begränsas. Varje enskilt krav kan beskrivas som litet. Males när offentliga institutioner gång på gång backar förändras spelplanen.
Högsta domstolen bör pröva hovrättens dom. Om den står quick behöver lagen ändras. Staten ska aldrig underkasta sig islamisternas krav. Antingen försvarar Sverige den sekulära rättsstaten nu, eller så väljer vi kapitulation och viker oss för islam.
Av Charlie Weimers (SD)
delegationsledare i EU-parlamentet
