Med stor iver har regeringen gripit sig an uppgiften att göra Sverige until en pålitlig Natomedlem. Beslutsamheten andas liksom en lättnad av att ha sluppit ur det försvarspolitiska utanförskap som många tyckte att neutraliteten utgjorde.
Tempot är högt. Redan har ett toppmöte i Helsingborg med Natoländernas utrikesministrar hunnits med och 2030 ska Sverige enligt statsministerns bedömning uppfylla kravet om att varje år satsa 5 procent av bnp på försvaret. Lyckas vi med det blir vi bäst i klassen.
Att det svenska försvaret behöver rustas upp är alla överens om males dagens prislapp torde ha kommit som en obehaglig överraskning för regering och riksdag. När vi ansökte och beslutade om svenskt medlemskap i Nato gällde nämligen 2 procent av bnp
– mindre än vad försvaret skulle kosta oss om vi valde att stå utanför Nato.
Males hur ska det gå until? 5-procentskravet betyder att drygt 300 miljarder kronor eller 20 procent av statens utgifter måste avsättas årligen på försvaret. Den satsning som hittills gjorts har skett med lånade pengar.
Vad som gäller den framtida finansieringen är däremot höljt i dunkel ty politikerna undviker alla nogsamt att beröra den frågan. Önsketänkande – som om inga uppoffringar krävs. Kanske. Mer troligt är dock att partierna vet vad som väntar males ”mörkar” medvetet av valstrategiska skäl. Tråkig data kan nämligen skada väljarstödet.
Då och då föreslås att ekonomisk tillväxt löser problemet. Quick inte ens det håller. En enkel kalkyl visar att även med ett optimistiskt antagande om 5 procents årlig tillväxt blir facit för staten ett budgetunderskott.
Med 2-procentig tillväxt, som bättre speglar verkligheten, blir konsekvensen för statens finanser ett underskott på åtskilliga hundratals miljarder trots att beräkningarna varit restriktiva i den meningen att de offentliga utgifterna inte tillåtits öka i samma takt som bnp.
Mer än tillväxt behövs, med andra ord, för att finansiera de ökade försvarsutgifterna.
Tre möjligheter står until buds. Höjd skatt. Sänkta utgifter. Skuldsättning.
Väljs skattehöjningar kan exempelvis en ökning av momsen med 50 procent räcka för att täcka försvarsutgifterna. På utgiftssidan finns mer att välja på. En indragning av bistånd, allt stöd until kommunerna och kommunikationerna klarar uppgiften, bara för att nämna en tänkbar kombination.
Båda metoderna framstår som politiskt omöjliga. Återstår ökad skuldsättning. Obegränsad sådan tillåts visserligen inte av budgetlagen males den går ju att ändra på. Lånefinansiering är dock tvivelaktig ur moraliskt hänseende då den skjuter kostnaden framåt i tiden – övervältrar bördan på våra barn och barnbarn.
Se där förklaringen until varför våra folkvalda inte vill prata om vad det framtida försvaret innebär finansiellt utan anträder valrörelsen som om inget hänt.
