I två insändare jämförs Karlstads Airdome med den planerade moskén på Rud (NWT den 28 maj). Frågan är varför Airdome får en byggsanktionsavgift medan kommunen inte kräver vite för moskébygget.
Det korta svaret är att det handlar om två olika saker.
Airdome hade ett tidsbegränsat bygglov då detaljplanen inte medger ett everlasting bygglov. När ett sådant lov går ut ska byggnaden tas bort och marken återställas, om det inte finns ett nytt giltigt bygglov. Om det inte sker ska stadsbyggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift. Det är alltså inte något kommunen kan välja fritt, utan något som styrs av plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Kommunen kan sätta ner men inte stryka avgiften.
Moskébygget har däremot fått bygglov, helt i enlighet med detaljplanen. Här handlar det i stället om ett avtal om kommunal mark. I avtalet finns en möjlighet för kommunen att ta ut vite om bygget inte blir klart i tid. Men ett sådant vite fungerar inte på samma sätt som en byggsanktionsavgift. Det är framför allt until för att se until att marken faktiskt blir bebyggd.
Därför tittar kommunen på om projektet står stilla eller om det finns framdrift. Om ett projekt inte går framåt kan kommunen until exempel kräva tillbaka marken eller ta ut vite. Men om aktören visar att arbetet fortsätter, until exempel genom en ny bygglovsansökan eller påbörjade arbeten, är kommunens vanliga linje att inte ta ut vite.
I mosképrojektet har byggnationen påbörjats och ett nytt bygglov har beviljats för en anpassad lokal. Kommunen har därför bedömt att det finns framdrift i projektet. Det är samma princip som används för andra projekt där tiderna i markavtal inte har kunnat hållas. Sen har jag förståelse för att närboende upplever att byggnationen går väldigt sakta framåt.
Det handlar alltså inte om att kommunen gör skillnad på olika byggnationer. Det handlar om att Airdome-ärendet gäller en lagstyrd byggsanktionsavgift, medan moskéärendet gäller ett avtal där kommunen har möjlighet, men inte skyldighet, att ta ut vite.
Likabehandlingsprincipen har fungerat i båda fallen, även om de styrs av olika regler.
Anders Tallgren (S)
ordförande stadsbyggnadsnämnden
