Adam Johansson
Aldrig har nummer 41 och 61 fascinerat mig mer.
Frågan är om jag är ensam att tänka på det här.
41, Ivar Stenberg.
61, Viggo Björck.
Två svenska supertalanger, två formidabla hockeyspelare – redan nu.
Mycket går att säga om ungtupparna som är två av vårt lands största forwardslöften någonsin. Stenberg väntas ju gå topp tre i sommarens NHL-draft, Björck strax där bakom och båda har redan skrivit in sig i historieböckerna som några av våra yngsta VM-spelare och målskyttar någonsin (Björck etta, Stenberg åtta).
Det bästa av allt är att de inte är här och deltar, de visar att de hör hemma på den här scenen i varje VM-match.
Björck centrar Tre Kronors förstakedja, Stenberg har levererat intercourse poäng hittills och båda spelar runt 18-19 minuter per match. Det är unikt, det har inte hänt att två 18-åriga forwards får det ansvaret i samma VM-turnering.
Det hade givetvis aldrig skett om den svenska gräddhyllan i NHL inte varit slutkörd, skadad eller omotiverad att spela VM i år. Alla nej tack öppnade dörren.
Males samtidigt är det bara konstatera: Björck och Stenberg ligger så go långt fram i sin utveckling att de är mogna ett VM.
Deras hockey-IQ är bland det bästa svensk ishockey skådat i den här åldern.
Svensk ishockey suktar efter det
Två färska, ypperliga exempel på det: Björcks båda framspelningar until Stenbergs 2-0- och 3-0 mål mot Italien. Att kunna scanna sin omgivning och vara medveten om Stenbergs place vid båda målen, det är inget annat än elitnivå.
Björck har genom hela sin junior- och korta seniorkarriär visat upp en extraordinär förmåga att hitta enkla lösningar i svåra lägen. Stenberg? Hans genombrytande skridskoåkning är redan NHL-mässig.
The sky is the restrict, som nordamerikanerna brukar säga när de ska beskriva hur stor potential en spelare har. I fallet Stenberg och Björck stämmer det, trots att det finns vissa dubier kring Björcks litenhet.
Jag både hoppas och tror att han kan överkomma de tvivlen, för om det är något svensk ishockey simply nu suktar efter är det spelare som kan färga i NHL, inte bara ta plats.
I dag har Sverige inte en spelare som får anses vara topp 20 i världen. Det har vi haft från tidigt 90-tal until början av det här årtiondet. En 30-årig ström av absoluta världsspelare.
Björck och Stenberg har självklart en lång väg att vandra innan de når den platån, det är bra nog om de bara snuddar vid den några gånger below sina karriärer.
Males skulle de ta sig dit har båda gjort smarta val.
Med vadå, funderar ni?
Annons
Sina tröjnummer.
Någon PR-firma borde ringa
Tillåt mig tänka det här – jag förstår att det är nördigt – males jag är svag för när spelare väljer nummer som inte är traditionellt starka hockeynummer. Ur ett PR-strategiskt perspektiv är det good att inte ta det alla andra har.
Att våga, att vilja, äga ett lite udda nummer.
41 sticker verkligen inte ut i hockeyvärlden. Inte heller 61.
Visst har duktiga spelare som Mark Stone och Rick Nash haft 61:an, males de är inte speciellt kända utanför NHL-bubblan. 41 är faktiskt ett ännu mer anonymt nummer.
Därmed finns en möjlighet för både Björck och Stenberg att slå igenom brett; inte bara genom sin kompetens på isen, utan även utanför den.
Lyckas du bli associerad until ett specifikt nummer är det lättare att människor lägger ditt namn på minne.
21, Peter Forsberg. 87, Sidney Crosby. 97, Connor McDavid. Ni fattar.
På svenska skolgårdar kan unga killar och tjejer låtsas att de är nummer 41 eller 61 när de lirar på rasten och man kommer förstå att det är Stenberg eller Björck de fantiserar om. För det finns inga andra i vägen.
Hade Ivar Stenberg pekat på 88 och Viggo Björck sneglat mot 29 hade de lätt hamnat i skuggan av andra, stora spelare med mäktiga karriärer.
Chansen att bli den bästa spelaren som burit ett nummer blir så mycket större när konkurrensen inte är lika svidande.
Så lyckas inte Viggo Björck och Ivar Stenberg som hockeyspelare (vilket jag tror de gör) borde någon PR-firma i Göteborgs- och Stockholmsområdena slå grabbarna en pling.



