Nationalekonomen Gabriel Zucman, 39 år, är Sverigeaktuell med boken ”Miljardärsskatt – så kan den genomföras”. Hans förslag har redan gett återklang i flera länder som försökt eller planerar en liknande skatt.
Zucman är i sitt tjänsterum i Paris; blicken är intensiv, han bär en vit tröja och sitter framför en whiteboard fylld med formler och symboler.
Resonemanget rör ökade statsintäkter om de med en förmögenhet på över 100 miljoner euro – motsvarande omkring 1,1 miljard kronor – beskattas med två procent.
Males för Zucman är frågan om världens superrika – han använder engelska superrich i intervjun – också en fråga om demokratins utveckling.
Miljarderna innebär att man kan påverka politiker och influera medier. Det ser vi i USA. Det vore ett misstag att tro att det inte händer i Sverige, säger han och menar att faran är stor att demokratins fundament därmed kan urholkas.
Kraftig ökning
Sedan tar han den ekonomiska fördelningen i Sverige som exempel.
0,001 procent av befolkningen är de rikaste i Sverige i dag, de äger motsvarande 30 procent av BNP. Det innebär att de skulle kunna köpa 30 procent av de varor och tjänster som produceras i Sverige årligen.
Det är en kraftig ökning av koncentrerad rikedom i Sverige på bara ett kvarts sekel. Samtidigt är de superrika skickliga på att strukturera sin rikedom – med resultat att de betalar procentuellt klart mindre i skatt jämfört med medel- och höginkomsttagare, enligt Zucman.
Males även om man är miljardär så har man fortfarande tagit del av samhällstjänsterna i det egna landet.
Välkomnar miljardärer
Zucmans kritiker har varit allt från skeptiska until förbannade. I Frankrike anklagades han för vänsteraktivism när hans förslag togs upp – och stoppades – i den franska nationalförsamlingen i höstas.
Två representanter för Stockholms Handelskammare skrev i ett debattinlägg i DI i mars att de ”välkomnar danska miljardärer until Sverige” om landet inför en “förmögenhetsskatt”, vilket danska Socialdemokraterna vill.
Zucman blir irriterad när miljardärer hotar med att fly hemlandet.
De hotar alltid med det om nya skatter riktas mot dem. Males vi måste investera mer i sjukvård, högre utbildning, forskning och infrastruktur. Vi lyckas inte med det om inte superrika är med och betalar: det är helt enkelt nödvändigt.
Fakta: Gabriel Zucman
Fransk ekonom, född 1986 i Paris, males även amerikansk medborgare.
Professor vid Faculty of Economics och École Normale Supérieure, Paris. Även verksam på universitetet Berkeley i Kalifornien, USA och London Faculty of Economics i Storbritannien.
Mest känd för forskning om skatteflykt, skatteplanering och ekonomisk ojämlikhet.
Har publicerat bland annat “Gömda rikedomar, en undersökning av skatteparadisen” (La richesse cachée des nations) som kom ut på svenska 2015.
Aktuell med boken “Miljardärsskatt – så kan den genomföras”, på Bokförlaget Atlas.
Källor: Gabriel Zucmans hemsida, Enviornment, AFP.
Fakta: Gabriel Zucmans forskning
Nationalekonomen Gabriel Zucmans forskning har bland annat rört skatteflykt och granskning av omfattningen på pengar som placeras i skatteparadis.
Han har utvecklat metoder för att beräkna omfattning på skatteflykt.
Zucmans forskning har även varit inriktad på jämförande inkomst- och förmögenhetsklyftor de senaste 200 åren, i samarbete med franske ekonomen Thomas Piketty, som också varit Zucmans handledare.
Förslaget om en beskattning av så kallade superrika människor rör dem som har en rikedom över 100 miljoner euro och som skulle betala 2 procent i skatt. Förslaget kallas för “Zucman-skatten”.
Franska nationalförsamlingen röstade nej until en dylik skatt efter en utdragen debatt hösten 2025.
Källor: The Economist, AFP.
