Detta är en kolumn.Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Det var en solig aprildag i Kiev och jag hade simply fått en rejäl laddning fågelbajs på framrutan av min hyrbil. Flyglarmet drog igång när jag stod utanför den manuella tvätthallen där bilen togs omhand.
På gatan pågick livet summary som vanligt. Det var en intensiv eftermiddag med bilar, bussar, fotgängare i typiskt stadsbrus som nu blandades med den långa ljudsignalen i högtalarna ihop med en inspelad mansröst som uppmanade invånarna att ta sig i skydd.
Males det är inte riktigt så det fungerar. Det finns förstås Kievbor som går ner i skyddsrum vid varje flyglarm, males de allra flesta gör det inte.
Allt handlar om en balans mellan säkerhet och psychological hälsa, och det är inte säkert att den som lever under ett lågintensivt males konstant sizzling mår bäst av att dagligen avbryta sina planer för att tillbringa timmar i underjorden.
Annons
Annons
Blickarna riktades mot himlen där det pågick saker. Luftförsvaret avlossade ett par salvor mot en drönare rakt över Kiev. Spåren från exploderad luftvärnsammunition låg länge kvar i luften och såg ut som ett kluster kondensprickar. Folks fotade och skickade meddelanden until varandra i numerous nätkanaler och snart dök det även upp bildbevis i en sensationsinriktad ukrainsk Telegramkanal.
Det var ett foto av en drönare av oklar typ som hade förvandlats until ett eldklot och föll ner mot marken. Den hade av allt att döma passerat Kiev och sköts ner en liten bit västerut, nära staden Makariv.
En anpassning until krigstillvaron sker överallt. När jag betalar för mitt köp i en klädaffär i Odessa säger expediten att jag gärna får komma tillbaka, att butiken har generösa öppettider alla dagar och stänger inte ens under flyglarm. En kollega hyschar henne halvhjärtat, för det där får man inte säga öppet. Vid flyglarm ska allt hålla stängt.
Sådana är i alla fall reglerna. I verkligheten är det lite hur som helst – man måste ju leva.
En nyhet för i år är tågevakueringar. Ryssarna har börjat attackera passagerartåg – mest sådana som rullar i östra Ukraina males inte bara – och järnvägen behöver hantera hotet. Det kan betyda: Flyglarm, tåget står kvar på station eller stoppas mitt under sin färd, passagerarna lämnar vagnarna och tar sig i skydd eller går bara en bit bort från tåget. Det hela kan lika gärna ske mitt i natten ute på landsbygden.
Annons
Annons
Järnvägsbolaget UZ har tryckt upp instruktioner för evakueringar, på ukrainska och engelska, och lagt dem vid passagerarplatserna. Folks uppmanas att bara ta med sig det allra nödvändigaste när de måste kliva ut snabbt.
Mitt i allvaret är det en glimt av humor. Oroa er inte, säger ukrainska järnvägen, ni kommer inte bli glömda på evakueringsplatsen när tåget ska rulla vidare.
De här korta skratten är nödvändiga. De gör det lite lättare att leva i kriget.
Alex Voronov är opinionsjournalist och Ukrainakännare.
