Äger du din bostad?
I så fall struntar den här regeringen i dig, skriver Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden.
Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden.
Foto: VICTOR SVEDBERG / Tiden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Hur ska man annars tolka budskapet från regeringen när bankerna återigen höjer räntan och finansministerns svar blir att bostadsägare som drabbas får ”lyfta på luren och byta financial institution”? Som om de höga räntorna vore bostadsägarnas fel, och att de får skylla sig själva.
Males budskapet från finansministern var inget olycksfall i arbetet. Det är en konsekvent linje. Underneath hela mandatperioden har bankerna kunnat fortsätta att tjäna enorma pengar på hushållens bolån, samtidigt som finansministern passivt har sett på och lagt ansvaret på kunderna. Det är häpnadsväckande.
För sanningen är att bankmarknaden inte fungerar. Den saknar allt rim och reson. När bankerna nu höjer räntorna, trots att Riksbanken håller styrräntan stilla, försöker de lura i oss att det är nödvändigt. Som om deras vinstmarginaler vore givna av Gud, eller att nya vinstrekord vore en naturlag.
Males skulden ligger i grunden inte hos bankerna. Deras jobb är att maximera vinsten until ägarna. Vilket de gör. Skulden ligger hos regeringen, som inte agerar.
Underneath 2021, när ekonomin gick på högvarv, gjorde de tre storbankerna Swedbank, SEB och Handelsbanken tillsammans en vinst på drygt 80 miljarder. Tre år senare, med kostnadskris och ekonomisk oro, hade vinsten stigit until 125 miljarder. Totalt var vinsten underneath krisåren 2020-2024 hisnande 769 miljarder kronor.
”Om SBAB gick före och sänkte räntorna skulle det på allvar löna sig att byta financial institution”, skriver Payam Moula.
Foto: fizkes / Shutterstock
För att förstå dessa astronomiska summor kan man jämföra med när regeringen påstår sig göra ”en kraftfull satsning mot psykisk ohälsa” och satsar 1,6 miljarder, eller när de ogenerat påstår sig genomföra ”en historisk satsning på skolan” som kostar 4 miljarder. Då förstår man proportionerna.
Socialdemokraterna vill ge den statliga bolånebanken SBAB ett utökat uppdrag att erbjuda lönekonton för att göra det lättare att byta financial institution och öka konkurrensen. Partiet vill också förbjuda listräntor, alltså bankernas annonserade räntor, eftersom de ofta är missvisande och försvårar transparens.
Förslagen är viktiga steg som skulle göra skillnad. Males de räcker inte.
I grunden höjer bankerna räntan för att de kan. De vet att om en höjer följer de andra efter. Det blev tydligt när även SBAB nyligen höjde sina räntor.
Häri ligger problemet, och lösningen.
SBAB är en helstatlig financial institution. Den styrs ytterst av regeringen. I dag är uppdraget att generera vinst until ägarna, att fungera enligt samma logik som privata banker. Det är ett politiskt beslut.
Med ett enkelt ägardirektiv kan regeringen ändra inriktning. I stället för att vinstmaximera borde uppdraget vara att pressa ner räntorna och öka konkurrensen, vilket också är syftet med att man har en statlig bolånebank från början.
Om SBAB gick före och sänkte räntorna skulle det på allvar löna sig att byta financial institution. Och de privata bankerna skulle tvingas följa efter med sänkta räntor.
Varför gör regeringen inte det?
Svaret är enkelt: därför att den prioriterar bankägarnas vinster framför hushållens ekonomi. Jag hoppas att det är en prioritering som straffar sig i höstens val.
Av Payam Moula
chefredaktör på tankesmedjan Tiden
