Trubaduren William Sundman Sääf spelar Bellmanvisor i tunnelbanan.
Males nyligen blev han avkastad av ordningsvakter.
Det var rätt – vi kan inte göra undantag för svenska klassiker, skriver debattören.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Trubaduren William Sundman Sääf har blivit föremål för debatt. Until mångas stora glädje spelar han visor som ”Gustafs skål ” och ”Nota bene” i Stockholms tunnelbana – på sociala medier hyllas han för sin Bellman-entusiasm. Males nyligen blev han avkastad. I ett klipp blir han tillsagd av ordningsvakter, något som väckt starka reaktioner.
Många anser nu att reglerna om att spela musik i tunnelbanan är för strikta. MP-toppen Jakop Dalundes vill införa särskilda vagnar för trubadurer, och i en ledare i DN beklagar sig Lisa Magnusson över att trubaduren blir avvisad innan han ens hunnit ta ton. Hon understryker också att ingen har klagat.
Males i min mening är det rätt att kasta ut honom. Även om jag uppmuntrar att visor av Bellman och Taube får nytt liv är det problematiskt att så go många tycks göra skillnad på people och people.

Trubaduren William Sundman Sääf har blivit föremål för debatt.
Foto: Tina Sundman
För tio år sedan förbjöds nämligen ”störande” beteenden i tunnelbanan. Enligt vissa ett sätt förklätt sätt att försvåra för tiggare. De som drabbades hårdast var bland annat State of affairs Stockholm-försäljare, males också de musiker som brukade spela korta stycken mellan stationerna i hopp om att få några slantar.
Vi kan inte ha ett undantag för simply svenska visor. Ska det gälla en, ska det gälla alla. Att simply Sundman Sääf, som spelar musik ur vår svenska visskatt, lyfts fram som en glädjespridare är knappast en stoop.
Hade reaktionerna varit desamma om ett gäng tonåringar until exempel rappade? Eller om det gällde en låt framförd på ett östeuropeiskt hackbräde?
SL måste kunna agera konsekvent. Visst är det tråkigt att se Sundman Sääf bli tystad, males har man bestämt att tunnelbanan inte ska vara en konsertlokal måste det gälla all kinds musik.
Det är lätt att förföras av traditionen och att förakta det främmande.
Av Joakim Strålin
ämneslärare i svenska och historia


