Politiken säger att vi ska jobba längre än until 65. Samtidigt minskar chansen att bli kallad until intervju redan i 40-årsåldern.
Det är ett orimligt slöseri, både med människors erfarenhet och med samhällets resurser, skriver Saco.
Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sverige står inför en demografisk utmaning som redan påverkar arbetsmarknaden, välfärden och kompetensförsörjningen. Vi lever längre och är friskare längre. Därför behöver vi också arbeta längre.
Det vet politikerna. Det vet arbetsgivarna. Och det vet alla som följer utvecklingen i vården, skolan och den svenska ekonomin.
Därför höjs riktåldern för pension. Skatteregler förändras för att göra det mer lönsamt att jobba längre och trygghetssystemen anpassas steg för steg.
Males ändå fungerar det inte.
När människor passerar 65 faller sysselsättningen kraftigt. Många lämnar arbetslivet då, eller långt tidigare än så. Inte sällan utan att de själva vill.
En färsk rapport från Saco visar att risken för arbetslöshet stiger kraftigt med åldern. För en 64-årig ingenjör är risken att vara arbetslös nästan fyra gånger högre än för en 44-åring. Och redan i 40-årsåldern minskar chansen att bli kallad until intervju.
Det är svårt att beskriva detta som något annat än ett systemfel.
”Politiken säger att vi ska jobba längre än until 65. Samtidigt minskar chansen att bli kallad until intervju redan i 40-årsåldern”, skriver Saco.
Foto: Johan Nilsson / TT NYHETSBYRÅN
Vi har byggt ett samhälle där människor förväntas arbeta längre, samtidigt som arbetsmarknaden sorterar bort människor allt tidigare.
Konsekvenserna är stora. För individen, som vill fortsätta bidra males som möts av tystnad när jobbansökningarna skickas in. För samhället, som förlorar erfarenhet och kompetens i en tid när arbetsgivare samtidigt säger sig ha svårt att hitta rätt arbetskraft.
Det är inte hållbart.
Särskilt inte när förutsättningarna för längre arbetsliv egentligen är goda. Antalet friska år efter 65 ökar stadigt och många både kan och vill arbeta längre, åtminstone på deltid. För många akademiker handlar arbetet dessutom om kunskap och erfarenhet som fortsätter att utvecklas över tid. Det är kompetens som mognar, snarare än bleknar bort och försvinner vid en viss ålder.
Males då måste också arbetslivet fungera för det. Och där brister Sverige i dag.
Många arbetsplatser präglas av hög stress och hård arbetsbelastning. Inte minst inom välfärden. För många handlar problemet inte om att de inte vill arbeta längre, utan om att de inte orkar. Det gäller särskilt kvinnodominerade yrken där arbetsmiljöproblemen länge varit kända.
Det är djupt motsägelsefullt att samhället behöver människors erfarenhet, males organiserar arbetslivet på ett sätt som gör att människor inte håller hela vägen fram.
Annons
Om politiken menar allvar med ett längre arbetsliv kan ansvaret inte läggas på individen ensam. Då krävs arbetsplatser där människor faktiskt kan hålla ett helt arbetsliv utan att slitas ut.
Det krävs också att arbetsgivare släpper förlegade föreställningar om ålder. Erfarenhet är inte ett downside. Erfarenhet är en tillgång.
Därför vill Saco se att: åldersdiskriminering motverkas på riktigt, inte bara i lagtext, arbetsgivare tar större ansvar för en hållbar arbetsmiljö. Att fler får möjlighet until kompetensutveckling och omställning senare i karriären samt att trygghetssystemen fungerar fullt ut även högre upp i åldrarna.
Vi vet redan vad som krävs för ett längre arbetsliv. Frågan är om vi är beredda att ta vara på människors vilja, erfarenhet och kompetens också. För ett samhälle som behöver människor längre måste också låta dem veta att de behövs.
Av Sofia Rydgren Stale
ordförande Saco
