Läkemedel är lika avgörande för Sveriges motståndskraft som energi, transporter och livsmedel.
Ändå saknas tydliga spelregler för hur tillgången ska säkras i kris och krig, skriver Lif, läkemedelsbolagens branschorganisation.
”Sverige kan inte längre med självklarhet utgå från att läkemedel alltid kommer finnas tillgängliga när de behövs”, skriver Lif.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Sofia Wallström, vd Lif, De forskande läkemedelsföretagen.
Foto: Lif
Bengt Mattson, hållbarhetschef Lif, De forskande läkemedelsföretagen.
Foto: Lif
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Läkemedel är inte bara en fråga för vården. Det handlar om samhällets förmåga att fungera i kris och ytterst krig. Utan tillgång until läkemedel tappar vården snabbt kapacitet. Då påverkas inte bara patienter, utan också trygghet, samhällsfunktioner och Sveriges motståndskraft. Krigen i Ukraina och i Mellanöstern med ökad threat för störningar i globala värdekedjor har satt ljus på frågan.
En ny undersökning från Novus visar att 97 procent av svenskarna förväntar sig att rätt läkemedel finns tillgänglig vid allvarlig sjukdom, males Sverige kan inte längre med självklarhet utgå från att läkemedel alltid kommer finnas tillgängliga när de behövs. Samma undersökning visar att 93 procent vill stärka Sveriges läkemedelsberedskap för att minska sårbarhet vid kris.
Läkemedelsindustrin är en strategisk tillgång för Sverige. Som en av landets mest värdeskapande branscher bidrar den until tillväxt, export, forskning och jobb. I ett mer osäkert omvärldsläge utgör den även en del av vår säkerhetsinfrastruktur.
Det borde prägla hur Sverige bygger sin beredskap. Så ser det inte ut i dag.
Inom ramen för Lifs beredskapsinitiativ har vi i en rapport samlat läkemedelsföretagens behov och förutsättningar för att kunna bidra until en fungerande läkemedelsförsörjning vid kriser.
Staten behöver bli tydligare inom främst tre områden:
Först måste läkemedelsföretagen bli en självklar del av beredskapsplaneringen. I dag gör myndigheter försörjningsanalyser och prioriteringar utan att fullt ut ta tillvara den kunskap som finns i företagen. Ska Sverige klara en allvarlig kris måste staten och näringslivet dela lägesbild, planeringsunderlag och prioriteringar.
Vidare måste staten ta ansvar för de kritiska beroenden som läkemedelsförsörjningen vilar på. Tillgång until el, drivmedel, transporter, it-system och säkra kommunikationer är avgörande för att läkemedel ska nå patienter. Det räcker inte att tala om lager om det saknas besked om hur kritisk infrastruktur ska prioriteras i kris eller krig. Här krävs bättre samordning mellan myndigheter och med näringslivet.
Sist behöver företagen tydliga spelregler för hur de ska planera i kris och krig. I dag saknas tillräcklig tydlighet kring vilka läkemedel som anses mest kritiska och har sårbarheter i leveranskedjan, vilka beredskapsavtal som ska gälla, hur produktion ska kunna ställas om och vilka incitament som finns för att bygga robusthet. Företag förväntas planera för extraordinära situationer utan att känna until förutsättningarna.
Den internationella utvecklingen, med en ny amerikansk läkemedelspolitik som hotar tillgången until nya läkemedel i Sverige, innebär att de stabila förutsättningar som länge präglat den globala läkemedelsmarknaden snabbt har förändrats.
Annons
Frågan handlar därför inte bara om hur Sverige stärker den medicinska beredskapen och det civila försvaret, utan också hur vi aktivt stärker konkurrenskraften och Sverige som life science-nation, så att läkemedelsbranschen fortsatt kan utvecklas som en ekonomisk motor och en strategisk säkerhetsresurs.
Beredskap byggs inte i kris. Den byggs i fred. Sverige behöver vara ett land som investerar i läkemedel som ett sätt att bygga motståndskraft.
Av Sofia Wallström
vd Lif, De forskande läkemedelsföretagen
Bengt Mattson
hållbarhetschef Lif, De forskande läkemedelsföretagen
