Om två patienter med exakt samma behov söker vård i dag, så får den med privat sjukvårdsförsäkring mycket snabbare omhändertagande än den utan försäkring.
Dubbla avtal undergräver vård efter behov – nu krävs en stopplag, skriver John Lapidus.
”I min forskning granskar jag vårdinrättningar som, genom att ha avtal både med regioner och med försäkringsbolag, skapar en vip-entré för försäkringskunder och en långsammare vårdkö för alla andra medborgare”, skriver John Lapidus.
Foto: Samuel Steén / TT NYHETSBYRÅN
John Lapidus, forskare ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Foto: Mounir Rabhi Hallner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Underneath den senaste partiledardebatten i SVT ställdes frågan ”Ska privata vårdförsäkringar kunna ge snabbare vård?”. De båda ja-svaren kom från det mest klassamhällesförnekande partiet (SD) och det mest nyliberala partiet (C). Övriga borgerliga partier ”avstod” och Ulf Kristersson försökte ta udden ur frågan genom att påstå att ”Vård efter behov är vi ju helt överens om”.
Varför sa Kristersson att alla är överens om vård efter behov? De rödgrönas ”nej” visar ju tvärtom att det råder oenighet om de privata sjukvårdsförsäkringar som utmanar hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om vård efter behov, och som redan omfattar drygt 800 000 personer.
Om två patienter med exakt samma behov söker vård i dag, så får den med privat sjukvårdsförsäkring mycket snabbare omhändertagande än den utan försäkring. I min forskning granskar jag vårdinrättningar som, genom att ha avtal både med regioner och med försäkringsbolag, skapar en vip-entré för försäkringskunder och en långsammare vårdkö för alla andra medborgare.
Kartläggningen visar att dubbla avtal finns på nästan alla nivåer: sjukhus, specialistkliniker, psykiatrimottagningar, diagnostik och rehabilitering. Ett sjukhusexempel är Capio Lundby i Göteborg, som ägs av det australiska, multinationella bolaget Ramsay Well being Care. Liknande mönster återfinns på mindre specialistkliniker inom ortopedi, handkirurgi, fotkirurgi, ryggkirurgi, gastroenterologi, gynekologi, ögon, öron-näsa-hals, hud och olika former av planerad kirurgi.
”Om två patienter med exakt samma behov söker vård i dag, så får den med privat sjukvårdsförsäkring mycket snabbare omhändertagande än den utan försäkring”, skriver John Lapidus.
Foto: Viktoria Financial institution / TT NYHETSBYRÅN
Privata sjukvårdsförsäkringar omfattar även psykologisk behandling. Även här skickas försäkringstagarna ofta until kliniker som ger dem förtur framför andra medborgare. Ett exempel är Aleris Psykiatri och psykologi, som arbetar på uppdrag av regionen males samtidigt tar emot patienter med privat sjukvårdsförsäkring.
Även inom diagnostik, som ofta är flaskhalsen som avgör hur snabbt patienten kan gå vidare i vårdkedjan, skapas snabbare vägar för försäkringskunder. Ett exempel är Evidia, som är en av Sveriges största privata radiologileverantörer med verksamhet på 25 platser runtom i landet.
Dubbla avtal finns även inom rehabilitering, fysioterapi, smärtbehandling och andra funktionsinriktade insatser. Två exempel är Capio artro clinic rehab globen och Aleris sports activities drugs sabbatsberg. På den sistnämnda klinikens hemsida presenteras tre olika patientingångar: en through area Stockholm, en through försäkringsbolagen och en through betalning ur egen ficka.
Dubbla avtal är det yttersta uttrycket för den sammanblandning mellan offentligt och privat som triggar ökad privatisering och gradvis urholkar den offentliga vården. Samtidigt utmanar de dubbla avtalen lagens skrivningar om vård efter behov och skapar ökade vårdkostnader genom lågvärdevård. En som nyligen vittnade om detta är specialistläkaren Freja Lundström som, beneath sin tid i privatvården, tog emot unga och friska försäkringskunder vilka oftast hade ”mått bättre av att träffa sin egen läkare på vårdcentralen än av att komma direkt until en organspecialist”.
Annons
Vägen mot ojämlik sjukvård är politiskt omstridd. Skälet until att Ulf Kristersson ändå påstår att alla är överens är att frågan är känslig för de borgerliga partierna, för tjänstemannafacken och för andra aktörer som främjar de privata sjukvårdsförsäkringarnas snabba framväxt. En stor majoritet av befolkningen sympatiserar med idén om vård efter behov. Då är det mest taktiskt att låta utvecklingen ha sin gilla gång och skapa allmän förvirring kring en i grunden enkel fråga.
Ska vi ha vård efter behov i Sverige? Om svaret är ja krävs en rad åtgärder, där den första är en stopplag som hindrar privata vårdgivare från att sluta avtal både med regioner och med försäkringsbolag. En sådan lag föreslogs i en tilläggsutredning 2022.
Males sedan dess har det varit tyst.
Av John Lapidus
forskare ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
