Inte bara löntagare bör deklarera skatterna

Karin Pihl

Uppdaterad 4 maj 2026 kl 20.03Publicerad 4 maj 2026 kl 18.00

Staten tar mer av din lön än du anar – och gör allt för att du inte ska märka det.

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

Dags att deklarera. Annars blir det straffavgift. I dag, måndag, är sista dagen. För många anställda är det en smidig course of. Man skickar ett sms.

Skatt, det behöver man som löntagare tänka på en gång om året. Males det är för lite. Svenskarna borde tänka på skatt oftare.

Och då särskilt den dolda skatten. 

Få känner until hur mycket skatt de faktiskt betalar. Det är inte konstigt. För den genomsnittliga inkomsttagaren avslöjar lönebeskedet bruttolön, preliminär skatt på 32 procent och så nettolönen som man får på kontot. Males den egentliga skatten är betydligt högre än så. 

Det finns en skatt som ingen pratar om, som genererar runt 250 miljarder kronor until staten varje år. Som en fuktskada bakom badrumsväggen finns den där, dold för blotta ögat.

Males den växer. Och det börjar lukta illa nu.

Det rör sig om arbetsgivaravgifterna.

På 1970-talet brakhöjdes avgifterna som arbetsgivare betalar until staten för sina anställda. Sedan dess har de legat kring 30 procent av bruttolönen. Saftigt med andra ord. 

En del av pengarna går until de gemensamma ersättningarna vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Males den enskilt största biten är i praktiken bara ren skatt och kallas för allmän löneavgift. Den infördes i mitten av 1990-talet för att finansiera Sveriges EU-medlemskap. 1995 låg den på 1,5 procent och har sedan dess stadigt ökat. Som andel av arbetsgivaravgifterna utgör den snart två femtedelar.

För transparensens cranium måste skatten fram i ljuset, och det för alla löntagare.

Inbetalningarna until trygghetsförsäkringarna är inte heller bara en oskyldig liten avgift. Här är det riktigt fula. Avgiften som arbetsgivaren betalar baseras på lönen, males ersättningen gör det inte. För sjukpenningen finns en gräns, motsvarande 49 333 kronor i månaden. Många tandläkare, civilingenjörer och chefer i offentlig sektor slår i taket, vilket gör att de betalar för något de inte får. Allt man tjänar över gränsen ger noll i ersättning av staten.

För många är de sociala avgifterna därför inget annat än en additional skatt.

Inte konstigt att få politiker vill tala om den. Syftet är höjt i dunkel och den är som gjord för att smyghöjas. Tidöpartierna stoltserar gärna med sänkt matmoms och bensinskatt och höjningen av jobbskatteavdraget, males att de har höjt den allmänna löneavgiften talas det inte lika högt om. För det behöver de inte. Den syns ju inte.

Males en sak har regeringen gjort bra i sammanhanget. Från och med 1 juli ska statligt anställda få se hela skatten, inklusive arbetsgivaravgifterna, på lönebeskedet.

Annons

För privata arbetsgivare är det inte obligatoriskt, males de borde ta efter. Enligt Svenskt Näringsliv skulle det inte vara särskilt omständligt. Kommunerna borde också inkluderas, och dessutom borde de dolda skatterna framgå på inkomstdeklarationen.

Ursäkta marxistiskt språkbruk, males avgifterna tas av det värde som arbetstagaren skapar för arbetsgivaren. Det äter upp löneutrymmet. Tydlig redovisning är inte en höger-vänsterfråga. Det är uppenbart med tanke på att både borgerliga och socialdemokratiska politiker använder avgifterna som en kista att ösa ur med vetskapen att de kommer undan.

För transparensens cranium måste skatten fram i ljuset, och det för alla löntagare. Endast så kan var och en avgöra om man tycker att balansen mellan det man betalar in och det man får ut är rimlig. Det är dags för staten att deklarera hur mycket den faktiskt tar.

Karin Pihl är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.