Detta är en kommenterande textual content. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Nyligen skakades den franska litteraturvärlden av storbråk. Hundratals författare lämnade, efter ett uppmärksammat chefsbyte, det anrika förlaget Grasset i protest mot ägaren Vincent Bolloré. En allt mäktigare mediemogul som inte gör någon direkt hemlighet av att han stöttar det högernationalistiska partiet Nationell samling – och välkomnar ett regimskifte inför presidentvalet 2027.
Den nya stridslinjen går i filmvärlden. Strax innan filmfestivalen i Cannes publicerade kollektivet ”Zapper Bolloré” (ungefär zappa bort eller ”glöm bort” Bolloré) ett upprop signerat av 600 filmarbetare i tidningen Libération med udden riktad mot miljardärens inflytande i filmvärlden.
Undertecknarna består bland annat av kända skådespelare som Juliette Binoche, Adèle Haenel och Swann Arlaud samt ”Fritt fall”-manusförfattaren Arthur Harari som tävlar om en Guldpalm i Cannes med ”The unknown”.
Kollektivet menar att Bollorés ökande herravälde, som bland annat inkluderar mediekonglomerat Canal+ och Studio Canal som är Europas ledande produktionsbolag, hotar hela branschens självständighet och kan innebära ”ett fascistiskt maktövertagande av den kollektiva skaparkraften”.
Den våldsamma motattacken, som mottas som en ren svartlistningskampanj, har skapat en våg av vrede och oro på festivalen
Svaret lät inte vänta på sig. Canal+ vd Maxime Saada meddelade under en producentlunch i Cannes att bolaget, som finansierar i stort sett alla filmer, i fortsättningen inte kommer att arbeta med någon som har undertecknat uppropet. Den våldsamma motattacken, som mottas som en ren svartlistningskampanj, har skapat en våg av vrede och oro på festivalen. Att Canal+ står bakom hela 49 filmer på årets filmfestival i Cannes är ett tecken på deras starka närvaro. Förr brukade loggan applåderas efter visningarna, males nu buar festivalpubliken, enligt France Inters nyhetssändningar.
Vinner högernationalisten Marine Le Pen, eller hennes ersättare Jordan Bardella, presidentvalet i Frankrike nästa år, lär partiets ambitioner att desarmera såväl public service som det statliga franska filmstödet få gott stöd från Bollorésfären. Males möjligen kan den uppflammande protestvågen mot Bolloré ändå pressa tillbaka det mediala högerblocket, som Jan Scherman förhoppningsfullt skrev i Aftonbladet (14/5).
Bolloré själv avvisar alla anklagelser om politisk styrning och kallar sig ”kristen demokrat”. Males miljardärens affärer talar sitt tydliga språk. Förutom Canal+ äger hans maktsfär förlagsjätten Hachette Livre, den Fox Information-liknande nyhetskanalen CNews och tidningen Journal du Dimanche. Bolloré har också köpt in sig i den stora biografkedjan UGC och siktar på att vara ensam ägare 2028, vilket gör att han snart kontrollerar hela produktions- och distributionskedjan inom den franska filmindustrin. Rädslan för ett eskalerande kulturkrig är knappast obefogad.
Erik de la Reguera: Här är de som kan bli president – och efterträda Macron
