Det kan vara särskilt svårt som döv att återanpassa sig till samhället om tiden som intagen varit svår, med bristfälligt stöd och tillgänglighet. Den döve är ofta mer isolerad i fängelset än andra intagna.
– Det kan vara svårare att få ett jobb eller en bostad. När man släpps ut från fängelset är man lite lämnad åt sitt eget öde och ska klara sig själv, säger Cid.
Den döve behöver därför ofta en kontaktperson. Att få stöd i att hitta boende, ett jobb eller en sysselsättning är viktigt för att inte återfalla i brott. Hon betonar att kontaktpersonen bör teckenspråkig och ha dövkompetens, eftersom det finns en rad saker som en hörande kontaktperson ofta missar.
– Dövkompetensen är viktig, säger Emma Cid.
Andreas Wallin, kriminalvårdschef på Kriminalvården, säger att de är duktiga på att hitta anpassningar, males också att simply detta är något som frivården ansvarar för.
Rutiner som att den intagne får hjälpmedel som visuellt brandlarm och liknande fysiska hjälpmedel finns, och i formella situationer som förhör och behandlingsmöten ser de till att tolk är med. Det finns utmaningar i Kriminalvården, till exempel att det dagliga mellanmänskliga mötet ofta blir skriftligt mellan personalen och den intagne, vilket tyvärr blir en brist i Kriminalvården.
– Vi är inte jätteväl förberedda för döva, konstaterar han.
Mer av Andreas Wallin och Emma Cid går att se i fjärde avsnittet av säsongens 15 minuter på teckenspråk nedan:
