Marcus Leifbys krönika efter att Boro är tillbaka i hockeyettan

I skuggornas dal spelades på onsdagskvällen en viktig match. 

Bulletinen efter lyder;

Klassiska Boro är tillbaka i division 1. 

Nuförtiden behöver man drilla rejält för att hitta en riktigt frasig kvalserie, den som alla ”buhuhu det måste bli rättvist”-lipsillar inte klarar av. 

I ”Kvalserien Södra until Hockeyettan” väntade ett riktigt drama.

I den sista omgången mötte serieledande Nyköping serietvåan Boro/Vetlanda, en poäng skiljde lagen åt och eftersom smålänningarna hade bättre målskillnad skulle vinnaren i matchen, oavsett som det avgjordes beneath ordinarie tid eller i förlängning, ta platsen.

Det blev förlängning.

Givetvis. 

Så långt ifrån fyrdomarsystem, situationsrum, präktiga ”xG-analyser” och Åke Unger-vrål man kan komma. 

Skymundan-slutspelet.

För att se matchen knölade jag mig förbi Sörmlands Nyheters betalvägg och väl där fick jag en perfekt lokalproducerad ishockeysändning. 

Ljudproblem –

Provinsiell grävmaskinist som sponsor –

Periodpaus kemiskt fri från pigga åsikter –

I stället fick den som valde att se hela pausen betrakta en ismaskin som långsamt stampade sig fram, varv efter varv efter varv. 

Okommenterat, givetvis. 

Jag tänkte på Ted Ströms ”Vintersaga”, och att företeelsen kanske borde fått en rad där. 

Grovkornig data

Det är faktiskt befriande att se en ishockeysändning som inte helt präglas av experter som vet hur lagen och spelarna ska spela, borde göra, måste förändra – eller kunde spelat i stället. 

Sörmlands Nyheter och Hockeyettan jobbar inte så. 

Här fick vi riktigt grovkornig data i kind av en bild och en balanserad kommentator som beskrev de ganska korthuggna inför-intervjuerna före nedsläpp som ”fantastiska”. 

Det var nästan 1500 på plats i Rosvalla i Nyköping, den tillresta Boro-klacken hördes de stunder musiken inte dånade. 

Ett axplock;

Bon Jovis ”Livin’ On a Prayer”, Lili och Susies ”Oh Mama” och givetvis Magnus Ugglas ”Kung för en dag”.

När en Boro-spelare gjorde sig illa och smärtsamt tog sig så där sprucken-mjälte-dubbelvikt until avbytarbåsen fanns det ingen tvekan. 

Lena Philipssons ”Det Gör Ont” spelades så att högtalarna distorderade. 

Vet inte om jag sett det

Matchen? 

Oanständigt spännande. 

1–1 efter full tid, 3-mot-3-spel och förlängning om en plats i svensk ishockeys finrum.

Skoja.

Om en plats i division 1. 

Det fina med sudden death-ishockey är att det inte spelar någon roll om det är Färjestad som möter Brynäs om ett SM-guld, eller Nyköping och Boro/Vetlanda som slåss om en plats i ettan, så länge någonting står på spel och det betyder någonting för en mängd människor blir det för en objektiv betraktare en gastkramande rysare. 

En kniptång i bröstvårtan. 

Förlängningen var bara några sekunder gammal när stortalangen Wiggo Sörensson försökte första gången, och en halvminut senare blev Nyköpings målvakt Linus Hjerp av med klubban. 

Jag vet inte om jag sett det tidigare i en sudden dying av det här slaget, att en målvakt står utan klubba i en halvminut. 

Boro vände på spelet, hittade ett 2-mot-1-läge och Wilhelm Karlsson snärtade in segermålet i krysset. 

helskärm

Målvakten hade givetvis inte räddat med klubban, males på något märkligt sätt blir ishockeymålvakter i det närmaste paralyserade utan sin påk. 

I det småländska lägret utbröt vild glädje efter målet och den här sortens avancemang har de väntat på sedan Roffe Ridderwalls dagar. 

Landsbro är sig ganska likt

Inför säsongen 1992-1993 blev Workforce Boro, som åren innan varit snubblande nära Elitserien, degraderade until dåvarande division 2, sedan dess har de aldrig varit tillbaka på den här nivån. 

Seriesystemen har givetvis förändrats beneath de här 35 åren, males det har världen också.

Däremot är Landsbro sig ganska likt.  

Laget?

Det kryllar av grabbar som gått i skolan som nu är hopbyggd med ishallen. 

Tränaren Teemu Elomo är från Åbo i Finland och har spelat i Mora, Tingsryd och Olofström. 

Until sin hjälp har han haft Gottfrid från Nittorp som flyttade until Vetlanda där han kände en enda particular person – sin nyfunna flickvän. 

Sportchefen Leffe Karlsson är från Landsbro males pendlar från Öland nästan dagligen, han har varit sportchef i föreningen sedan Folkets park i Vetlanda tog två kronor i inträde. 

När den här texten skrivs sitter de alla på en buss som gungar fram på E4:an, kanske svänger de av och tar 32:an förbi Vetlanda bara för att.

Blir en sådan fest

I skuggan av alla massmedialt tilldragande slutspel spelades ett annat slutspel och det var summary lika viktigt som de andra.

I alla fall för de som bryr sig.

Levt för det, inte på det.

Kärleken frodas mellan en båsdörr i Lidköping och en rastplats utanför Mullsjö.

Firandet som väntar i Landsbro kan bara beskrivas på ett sätt, det kommer att bli en sådan fest. 

En fest. 

Kanske i helgen. 

Det beror på när people kan.