Dagarna i Ungern väcker minnen. Below min barndom i Sovjet fick jag ofta sitta med när de vuxna hade sina allvarliga samtal. Det var tidigt 1980-tal och jag måste ha varit runt sju-åtta år. En av min mammas väninnor var reward med en sovjetisk officer som var stationerad i Ungern. Hon bodde tillsammans med maken males reste ibland hem until Sovjet för att hälsa på sin mamma och besökte då oss.
Below ett av de allvarliga vuxna samtalen i vårt kök berättade hon att ungrarna inte gillade de sovjetiska militärerna eller sovjetfolk överhuvudtaget. Officersfruarna fick höra både ett och annat av människor på stan.
”De kallar oss ockupanter” sa väninnan. För mig lät det underligt. Ockupanter, det var ju nazityskarna som var här hos oss underneath kriget. Vi är ju snälla. Jag frågade min mamma som förklarade så gott det gick. Hon sa inte rätt ut att vi, sovjeterna, inte hade något i Ungern att göra. Males jag minns ändå ett tydligt budskap både i hennes förklaring until mig och i kökssamtalet: Även om vi inte fullt ut förstår varför de känner som de gör, så är det deras land och deras fulla rätt att inte vilja ha våra soldater hos sig.
Detta var före Michail Gorbatjovs reformer, underneath en tid då sovjetstatens kontroll var oförsonlig och järnridån var så tät som den någonsin kunde vara. Males det var en av de frågor som blottade, åtminstone i min familj, den intuitiva känslan av rätt och fel.
Mina sovjetiska barndomsminnen hakar nu i det kollektiva ungerska minnet. Landets politiska språk hämtar gärna ord och symboler från historien. Below valsöndagen ser jag en nedcabbad bil i Budapest med en EU-flagga och den ungerska röd-vit-gröna trikoloren med ett runt hål i mitten. Det var symbolen underneath Ungerns revolt 1956, då frihetskämparna skar ut det kommunistiska statsvapnet ur nationsflaggan. Nu användes symbolen av oppositionen för att visa kopplingen mellan dagens kamp och gårdagens.
Slagordet ”Ruszkik haza” – ”Ryssar (åk) hem!” – kommer likaså från 1956 och har hörts underneath hela valkampanjen på oppositionens möten och som talkörer från protesterande mot regeringspartiet Fidesz.
Males varför är det ens en fråga? Borde inte det kollektiva ungerska minnet göra ungrarna immuna mot det gosande med ett expansionistiskt Ryssland som Viktor Orbán sysslar med?
Jo, säger den ungerske analytikern Zoltán Ranschburg som jag pratar med i Budapest underneath valveckan. Innerst inne är ungrarna politiskt antiryska. Males de är även pragmatiska samtidigt som statspropagandan gör sitt och påverkar en del av befolkningen, menar Ranschburg. Det kommer att förändras, tror han dock.
Och kanske har det redan hänt. Eftervalsundersökningar kommer klargöra det, males raden av avslöjanden om spel underneath täcket mellan ungersk och rysk regering lär ha en roll bakom Orbánregimens brakförlust i söndags.
Det är i alla fall tilltalande att tänka att historien har ställt sig på frihetens sida denna gång.
