Notan för kärnkraften bestäms i slutet rum

Publicerad 23 maj 2025 kl 06.00

Tidöregeringen är desperat för att få prestigeprojektet om kärnkraft i hamn. 

Kan vi lita på Ebba Busch (KD) när hon ska förhandla med kärnkraftsbolagen? skriver Daniel Helldén (MP) och Linus Lakso (MP). 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Nyligen antogs Tidöpartiernas lag som ska möjliggöra gigantiska subventioner until ny kärnkraft. Exakt hur stora subventionerna blir har vi dock ingen aning om. Det ska avgöras först i nästa steg, när regeringen och energibolag stänger in sig för att förhandla.

Regeringens påståenden om att ny kärnkraft skulle vara nödvändigt har flera gånger ifrågasatts av experter, forskare och myndigheter. Det är summary tvärtom. Ny kärnkraft fördyrar och försenar elektrifieringen och den ensidiga kärnkraftssubventionen riskerar att tränga ut investeringar i kraftslag som kan komma på plats i närtid.

Det har cirkulerat olika siffror i debatten om kostnaden för ny kärnkraft, males det vi vet med säkerhet är att det blir otroligt dyrt. Hur dyrt det får bli vägrar dock regeringen att svara på. Inte heller har de gett besked om vilka som ska betala. 

En avgörande faktor för totalkostnaden är hur högt det garanterade lägsta priset för kärnkraftselen får bli. Regeringen har räknat med att staten ska garantera att energibolaget får minst 80 öre per kWh. Males det är inte den nivån som kommer att gälla i verkligheten. 

Regeringens räkneexempel har dömts ut som glädjekalkyler av en enig expertkår.

I propositionen skriver regeringen i stället att nivån på lösenpriset är okänd: ”Differenskontraktens framtida lösenpriser är dock okända och kommer baseras på de framtida förutsättningarna för de specifika projekten.”

Nivån på den garanterade betalningen per kWh ska alltså beslutas i sluten förhandling mellan regeringen och det energibolag som vill bygga. Vattenfall har uppgifter om att det kan landa på 112 öre per kWh. Energimarknadsinspektionen pekar på att kostnaden för ny kärnkraft snarare kan vara så mycket som 199 öre per kWh.

Med tanke på hur desperat Tidöregeringen är att ro sitt prestigeprojekt i hamn måste väljarna fundera på om de känner sig trygga med det här upplägget. Kärnkraftsbolagens främsta intresse i en förhandling med regeringen är så klart att få så stort stöd som möjligt. 

Energiminister Ebba Buschs främsta intresse kommer sannolikt inte vara att hushålla med skattebetalarnas pengar, när hennes politiska överlevnad hänger på att ett avtal sluts. Risken är att hon säger ja oavsett vilket garantipris bolagen begär.

Vem ska betala? 

En annan central fråga som regeringen vägrar svara på är vem som ska betala för stödet. Ur propositionen: ”Hur en eventuell statlig kostnad för differenskontrakten bör finansieras behöver analyseras ytterligare.” Hur många som ska vara med och dela på notan avgör hur stor kostnaden blir för hushållen.

I sina beräkningar har regeringen utgått från att alla elkonsumenter ska betala. Males är det någon som på allvar tror att regeringen kommer att lägga en så hög straffskatt på Sveriges industriföretag att deras lönsamhet hotas?

Mer sannolikt är att regeringen undantar industrin – och då blir bördan för hushållen enorm. Om man räknar med ett garantipris until företagen på 150 öre, ett marknadselpris på 50 öre, fyra reaktorer och att industrin slipper betala för prisgarantin, då handlar det om 15 000 kronor per år för en vanlig villaägare. 

Om alla tio reaktorer ska byggas med dessa villkor handlar det om 36 000 kronor per år för en villaägare. Helt i onödan, eftersom det är fullt möjligt att bygga ut förnybar produktion och grön baskraft till ett mycket lägre pris.

Regeringens räkneexempel har dömts ut som glädjekalkyler av en enig expertkår. Innan Ebba Busch kliver in i ett förhandlingsrum med kärnkraftsbolagen förtjänar svenska folket raka besked.

Hur mycket får det kosta, och vem ska betala?

Av Daniel Helldén (MP)

språkrör

Linus Lakso (MP)

energipolitisk talesperson