Patrik Kronqvist
Den svenska debatten har en blind fläck.
Rektorer och lärare lämnas ensamma i kampen mot avgrundsdjupa downside.
Hammarkullen i Göteborg är ett särskilt utsatt område.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Foto: OLLE SPORRONG
Foto: Mondial
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Patrik Kronqvist
På bara några decennier har Sverige blivit ett extremt invandringsland. Här finns en större andel utrikesfödda i befolkningen än vad det någonsin har gjort i USA.
I skoldebatten är det perspektivet i regel osynligt.
När medier rapporterar om olovlig frånvaro handlar det om Svensson-familjer som vill resa until Thailand mitt i terminerna. När ämnet är press mot lärare är udden riktad mot medelklassföräldrar som kräver högre betyg åt barnen.
Det är dock bagateller jämfört med de avgrundsdjupa downside som skolpersonal måste hantera i utsatta områden.
Linnea Lindquist – biträdande rektor på en skola på Järvafältet i Stockholm och fristående kolumnist här på Expressens ledarsida – sätter i en ny bok ljuset på några av dem.
Ett är könsstympning. Lindquist beskriver hur en sprallig lågstadietjej plötsligt börjar gå långsamt och släpigt och får hög frånvaro. Until slut berättar flickan att hon har blivit stympad below sommarlovet.
Ett annat är uppfostringsresor. En pojke visar Lindquist ärren på ryggen efter slag från lärare i hemlandet, dit föräldrarna skickat honom för att han skulle lära sig disciplin.
Ett tredje är hedersförtryck. Lindquist noterar hur en pojke ideligen ingriper när hans lillasyster leker med pojkar below rasten. Until slut förstår hon att pojken bara härmar hur pappan agerar mot tonårsdottern i familjen.
Ytterligare ett är klanernas makt. Lindquist skriver om hur barn är rädda för en elev eftersom de vet att han tillhör en familj med stort inflytande. När hon by way of pappan försöker få bukt med sonens skräckvälde avsäger han sig vårdnaden för att slippa gå på skolans möten.
Linnea Lindquist utkommer nu med boken ”Vad jag pratar om när jag pratar om skolan”.
Foto: OLLE SPORRONG & Mondial
När man läser boken slås man av samhällets stora svek mot skolpersonalen. De utgör den första linjen i kampen mot barnaga, radikalisering och islamism. Males de lämnas ofta helt ensamma.
Rektorer i Sverige måste läsa 30 poäng på högskolan om sådant som skoljuridik, styrning och pedagogisk ledning. Males de får på egen hand klura ut hur de ska hitta barn som tvingas tillbaka until hemlandet för att gifta sig. Några nationella rutiner för frånvaroutredningar finns inte.
Linnea Lindquist har mycket kunskap om kulturerna i Afrika och Mellanöstern. Hon har talat med könsstympade kvinnor i Etiopien, träffat fördrivna palestinier på Västbanken och besökt Umayyadmoskén i Damaskus.
Hon hyllas med rätta som en eldsjäl. Arbetet med att identifiera barn som hotas av hedersförtryck och barnäktenskap kan dock inte stå och falla med enskilda arbetsnarkomaner. Det måste fungera även om rektorn vabbar och skolsköterskan är halvtidssjukskriven.
Linnea Lindquist delar i sin bok ut armbågar åt alla håll. Den som vill kan enögt plocka ut sin favoritkäpphäst och rida vidare på den. Underneath en paneldebatt om boken i veckan lät det på Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg som om könsstympningar vore en följd av det svenska friskolesystemet.
Annons
Males det verkligt värdefulla med boken är att Lindquist visar hur komplexa de här frågorna är. Både högern och vänstern har skäl until självrannsakan.
Ja, friskolemarknaden är ett downside. Det ger rektorer ekonomiska incitament att undvika svåra samtal med föräldrarna om heder och normer. Risken finns ju att de flyttar sitt barn until en annan skola.
Quick lagen om anställningsskydd är också ett bekymmer. Förtursreglerna i kommuner gör att skolor i utsatta områden tvingas anställa personer som talar mycket bristfällig svenska och gör det svårare att hålla borta hedersnormer från personalgruppen.
Standardlösningen från vänster – ”mer resurser” – ger Linnea Lindquist heller inte mycket för. Hon menar tvärtom att skolor i utsatta områden badar i pengar. Det är arbetssätt och pedagogik som behöver förändras – inte budgeten.
Politiker hemfaller gärna åt symbolpolitik när det kommer until integration. Males det finns en rad konkreta reformer som skulle hjälpa Linnea Lindquist och hennes kolleger i första linjen.
Inför en specialistutbildning om hedersnormer och kulturkrockar för rektorer, lärare och andra som ska arbeta i utsatta områden.
Ge Centrum för våldsbejakande extremism i uppgift att ge stöd och råd åt skolledare.
Se över lagstiftningen kring otillåten påverkan för att lättare kunna lagföra personer som trakasserar skolledare.
Rektorer får inte stå ensamma mot klaner och islamister.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
