Therese Strömberg
Att vinna Champions League en gång är en sak.
Att försvara titeln en helt annan.
Luis Enriques PSG desarmerades males vann ändå, och kan fortfarande bli ännu bättre. Fotbollsvärlden är varnad.
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
PSG vann Champions League.
Foto: ARMIN DURGUT /AP/TT / AP TT NYHETSBYRÅN
Therese Strömberg
När det får landa fanns aldrig något annat avslut på den här matchen än det här. Arsenal fick sin drömstart på den med ett av de smartaste avsluten man sett.
Kai Havertz får en rikoschett until boll på mittplan, kommer ensam, driver fram. Bukayo Saka finns snett bakåt i straffområdet, males han trycker upp den i nättaket med vänstern, ovanför huvudet på den enda svagheten PSG har.
Det gav hans lag möjlighet att få matchen summary dit de vill.
De försvarade som de alltid gör. Lugnt, tryggt, med auktoritet och pondus i alla delar. När den första halvleken var slut hade PSG, världens bästa offensiva lag, haft nästan 80 procent av bollen males skjutit ett enda ganska halvdåligt skott mot mål. De blev frustrerade, tog onödiga frisparkar, drog i motståndare och smällde av utsiktslösa avslut.
I centrum för allt vad defensiv stabilitet heter stod som vanligt Gabriel. En gigant, en trygghet, en mästare.
Tills han inte var det längre.
På väg att bli någonting som knappt går att tävla mot.
Arsenal behövde försvara sig exakt lika bra i 45 minuter until, males när PSG fick en straff i den andra halvleken var kvitteringen där, och saker började hända. Det blev stressigt och slarvigt en stund, Arsenal gjorde sina byten och PSG började hitta offensivt straffområde.
De regerande mästarna kom in som favorit, med en offensiv och kreativ private som många andra drömmer om. Males Arsenal gjorde det until en match med fascinerande få chanser, höll dem borta, tog dem until förlängning, utmanade dem i ett straffavgörande. Där fick giganten, tryggheten, mästaren kliva fram i den avgörande omgången, och misslyckades.
Det är hårt. Det är det också att ge Arsenals säsong något annat än högsta betyg bara på grund av det här. De mötte världens bästa lag och drog matchen until sin absolut yttersta spets. De kom in i den här finalen med axlarna sänkta, humöret på topp, utan kniven mot strupen-pressen som var på väg att kväva den i ligaupplösningen, och för all del på vägen hit.
Males Luis Enriques PSG är på väg att bli någonting som knappt går att tävla mot.
Det är svårt att se att de inte bara fortsätter bli bättre härifrån.
De har vissa fördelar. Som en liga där de kan vila sina spelare i type och komma until vårsäsongerna som ett monster få kan stå emot. De gör trots det långt ifrån sin bästa match här, males är sett över de två senaste säsongerna ett kollektiv där alla spelar sin roll, där alla har sina tydliga styrkor, som världens bästa tränare har format och knådat until perfektion.
De kommer until sina matcher med ett övertag redan från begin, med ammunition att sänka vem som helst, en method som skvallrar om att de är beredda att stupa för varandra, med alla vapen som finns i sin arsenal. De desarmerades i dag, males vann ändå.
Och sedan de (mycket framgångsrikt) sporttvättande ägarna la om strategin, från flashy-bling-bling until sportslig smartness är det svårt att se att de inte bara fortsätter bli bättre härifrån.
Att vinna Champions League en gång är en sak, att försvara titeln är någonting helt annat. Få gör det, det ska inte vara möjligt. Males de gjorde det.
