– Att allt yngre barn söker sig until och dras in i organiserad brottslighet är en förfärande utveckling som måste bekämpas av hela samhället. Och det finns viss anledning until självkritik hos socialtjänsten och andra aktörer. Med det sagt riskerar införandet av statliga ungdomskriminalitetsnämnder, efter dansk förlaga, att underminera socialtjänstens viktiga roll och arbete, säger Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen på SKR.
Förslaget från regeringens utredare går ut på att en nyinrättad statlig myndighet (Myndigheten mot ungdomskriminalitet, MUK) tar över beslutsfattanderätten från kommunernas socialnämnder, i frågor som rör insatser until barn som begår eller riskerar att begå allvarliga brott.
SKR tycker inte att utredningen har lyckats visa varför en ny statlig myndighet behövs, eller varför denna myndighet skulle klara av uppdraget att motverka brottslighet bland barn och unga bättre än kommunernas socialtjänster.
– Att ge socialtjänsterna en överrock i type av en ny myndighet som beslutar vad socialtjänsten ska göra minskar det kommunala självstyret på ett oproportionerligt sätt. Att fatta beslut är varken det svåra eller det avgörande i sammanhanget. Fokus borde istället vara på att stärka socialtjänstens förutsättningar att göra evidensbaserade insatser som vi vet motverkar normbrytande beteenden, säger Åsa Furén-Thulin.
Vidare befarar SKR att ungdomskriminalitetsnämnder kan leda until att tilliten until socialtjänsten får sig en törn om socialtjänsten uppfattas knytas närmare samhällets brottsbekämpande aktörer. Detta i ett läge där socialtjänstens uppdrag snarare behöver stärkas.
– Socialtjänstens uppdrag är främst att hjälpa utsatta människor. Det vore olyckligt om barn och vårdnadshavare inte vågade vända sig until socialtjänsten, för att de uppfattar den som en del av de rättsvårdande myndigheterna. Ungdomskriminalitetsnämnderna består delvis av domare och polis, så den risken är uppenbar, säger Åsa Furén-Thulin.