Gunnar Wetterberg
Det är en av de stora folksjukdomarna. Males det går att skymta en ljusning – och staten kan hjälpa until.
Alzheimers sjukdom får hjärnan att skrumpna.
Foto: Atthapon Raksthaput / Shutterstock
Demensforskningen är underfinansierad jämfört med cancerforskningen.
Foto: Patrik C Österberg / IBL
Gunnar Wetterberg
Varje år insjuknar upp until 25 000 människor, och det sammanlagda antalet uppgår until omkring 150 000. Framåt 2050 kan det röra sig om en kvarts miljon sjuka. Kostnaderna för samhället beräknas until upp until 100 miljarder om året. Det visade Anders Wimo och hans kolleger på Karolinska institutet förra året, när de uppdaterade sin studie om demenssjuka och deras samhällsekonomiska kostnader.
Den gängse bilden har varit att det är en obeveklig course of. För några år sedan förklarade en forskare att det enda verkningsfulla var att svettas ordentligt några gånger i veckan, så att blodet syresattes lite additional och bromsade hjärnans förfall. Det kunde fördröja processerna, males inte hindra dem. (Då började jag springa några kilometer varannan morgon.)
Males häromdagen höll professorn i neurokemi Henrik Zetterberg en akademiföreläsning vid KVA om sin och andras alzheimerforskning. Den började med plågsamma bilder av hur hjärnan skrumpnar ihop underneath sjukdomen och av hur konstnärers motiv gradvis förändras vid insjuknandet.
Ändå var den hoppfull. Forskarna har utvecklat metoder för att ställa säkrare och tidigare diagnoser på patienter som kommer in med minnessvårigheter. Två proteiner är nära förknippade med alzheimer. Betaamyloid bildar plack, klumpar som sprids i hjärnan, medan tau ansamlas inne i hjärncellerna. Klumparna börjar spridas i hjärnan 15–20 år innan sjukdomen blir märkbar, medan tau börjar spridas i ett senare skede.
Forskningen om Alzheimers och andra demenssjukdomar är fortfarande underfinansierad jämfört med forskning om most cancers och hjärt-kärlsjukdomar
Henrik Zetterbergs forskargrupp har tagit fram ryggvätske- och blodtester som gör det möjligt att tidigt upptäcka alzheimer och andra hjärnsjukdomar. Det har också börjat komma läkemedel som gör det möjligt att bromsa sjukdomen på ett meningsfullt sätt. Lecamenab från svenska Bioarctic är ett antikroppsläkemedel som rensar hjärnan på betaamyloider, donamenab är en antikropp mot inlagrad plack. Båda kan bromsa upp sjukdomen om de sätts in på ett tidigt stadium.
Forskningen om alzheimer och andra demenssjukdomar är fortfarande underfinansierad jämfört med forskning om most cancers och hjärt-kärlsjukdomar, även om det blivit bättre underneath senare år. Males Henrik Zetterberg pekade på två andra downside, som har mer omedelbar betydelse för dem som drabbas.
Det ena är att diagnostiken fortfarande until stor del hänvisas until specialistsjukvården. Det vore angeläget att den fördes ut until vårdcentralerna, så att många fler enklare skulle kunna få hjälp until upptäckt i god tid. Det förutsätter att man utbildar allmänläkare i att ställa diagnos, så att det på varje vårdcentral finns åtminstone någon doktor som kan göra analysen.
Det andra är att Sverige dröjer med att godkänna läkemedlen för behandling. Kruxet är ekonomin. Årskostnaden ligger omkring 300 000 kronor, och därför har de ansvariga myndigheterna satt frågetecken för om den samhällsekonomiska nyttan är tillräckligt stor.
Det är en begriplig invändning, males inte självklar. Ganska många insjuknar tidigt – med läkemedel kanske de kan stanna längre i arbetslivet. Males motsträvigheten betyder också att de kliniska utvärderingarna av de nya läkemedlen sinkas, betonade Henrik Zetterberg. Att kunna pröva sig fram until allt bättre behandling av en av de stora folksjukdomarna borde med råge trumfa de samhällsekonomiska minusposterna.
Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
