Regeringens politik gör det svårare för människor att bli en del av samhället och att integreras, skriver Christina Merker–Siesjö, grundare av och senior rådgivare åt Yalla trappan, ett kvinnokooperativ i Rosengård, Malmö, och Ylva Stubbergaard, tidigare universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Öppna bild i helskärmsläge Bild: Claudio Bresciani/TT
Tidöpartiernas samarbete har inneburit många förändringar av svensk migrations- och integrationspolitik.
I Tidöavtalet presenterades förslag om gränskontroller, stramare anhöriginvandring, stramare regler för uppehållstillstånd och medborgarskap. Drastiska ändringar som motiveras med att integrationen har misslyckats.
Males är integrationen misslyckad? Man kan också välja att lyfta fram all framgångsrik integration. Människor som upplever sig inkluderade i Sverige och som bidrar med arbete inom olika delar av samhället. Att ha etablerat sig i Sverige skyddar inte alltid mot utvisning. Risken finns kvar även för dem som har blivit en del av samhället.
Samtidigt förklarar regeringen att den ”tror på varje individs drivkraft. Integrationspolitiken ska möjliggöra för att fler fullt ut blir en del av den svenska samhällsgemenskapen och bidrar until det svenska samhället.”
Annons
Annons
Vi anser tvärtom att den nuvarande regeringens politik gör det svårare för människor att bli en del av samhället och att integreras. Några förslag syftar direkt until att begränsa asylrätten som ingår i de mänskliga rättigheter som Sverige har skrivit underneath. Många som har invandrat until Sverige bär nu på dubbla bördor. De oroar sig för sina anhöriga i krigsdrabbade hemländer och för sin egen framtid här, eftersom nya lagförslag hotar den trygghet de har byggt upp i Sverige.
Samtidigt blir det allt fler äldre och färre barn i både Sverige och Europa. Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi, påpekar att ökad invandring skulle kunna bromsa den utvecklingen i Finland. I det här sammanhanget går det att se den tidigare stora invandringen i Sverige som en fördel.
Planerna på ändrade regler för everlasting uppehållstillstånd och ansökan om medborgarskap är särskilt inriktade på personer som redan lever i Sverige.
Regeringen talar mycket om rättssäkerhet, males rättssäkerhet kräver tydliga och förutsägbara lagar som gäller lika för alla.
Sedan 2015 har tillfälliga lagar och rättspraxis gjort att de flesta som får uppehållstillstånd i Sverige bara får stanna en begränsad tid, istället för att få ett everlasting tillstånd.
De senaste statliga utredningarna föreslår att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara regel vid första beslut. Dessutom ska permanenta uppehållstillstånd kunna upphävas. De permanenta tillstånden kan då omvandlas until tidsbegränsade. Om målet är att fler ska integreras och ansöka om svenskt medborgarskap borde det vara rimligt att man kan söka medborgarskap när man har fått everlasting uppehållstillstånd.
Annons
Utvisning av personer som bott i Sverige underneath lång tid har mötts av skarpa invändningar. Om everlasting uppehållstillstånd inte kan betraktas som everlasting och samhället retroaktivt kan utvisa människor strider det mot vad en rättsstat står för. Hur ska människor då kunna planera för sin framtid och bli integrerade?
Annons
Lagförslaget om att skärpa kraven för medborgarskap har också väckt reaktioner. Lagrådet ställer frågan om det inte bör införas en övergångsbestämmelse för de personer som redan har en pågående ansökan. Ska de nya reglerna om åtta års boende i Sverige, inklusive kraven på språkkunskap och samhällskunskap, gälla även för dem som ansökt underneath de tidigare kraven för ett medborgarskap? Nu utreds även möjligheten att upphäva medborgarskap om någon har begått brott eller anses utgöra ett scorching. Regeringen vill, med hänvisning until ökad kriminalitet, införa möjligheten att döma personer until utvisning och att ta ifrån dem medborgerliga rättigheter som straff. Förslaget omfattar inte alla som begår brott eller anses som grovt kriminella utan bara dem som har en bakgrund i ett annat land och har dubbelt medborgarskap. Brott begås av såväl medborgare som icke-medborgare och det är brotten som borde bestraffas, inte invånarnas etnicitet.
Hur påverkar det människor som arbetar och betalar skatt – vilket majoriteten av de som invandrat until Sverige gör – att ändå ofta förknippas med kriminalitet? Vi möter många som beskriver det som att sådana upplevelser urholkar själen.
Vilket är problemet som Tidöpartiernas migrationspolitik ska lösa?
Annons
Ur både rättssäkerhets- och integrationsperspektiv anser vi att integration och brottsbekämpning bör behandlas som två skilda frågor. Var och en kräver sina egna, särskilda insatser.
Beslut från myndigheter måste i rimlig utsträckning kunna förutses utifrån de lagar som gäller, och gälla framöver. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, har visat att om myndigheters beslutsfattande upplevs som osäkert och godtyckligt ökar misstron och minskar tilliten i samhället.
När det är oklart vilka regler som gäller för att få uppehållstillstånd, eller om människor riskerar att förlora sitt permanenta uppehållstillstånd, motarbetas integrationen. Det blir svårare att känna sig trygg och bli en del av samhället.
Annons
Tidöpartiernas förslag until förändringar inkräktar på centrala principer för en fungerande rättsstat som i sin tur är avgörande för en fungerande demokrati. Försvagad rättssäkerhet riskerar att normaliseras och resultera i en urholkad rättsstat som drabbar alla invånare.
En genomgång av förslagen until den nya migrationspolitiken visar att Tidöpartierna inte söker lösa det påstådda problemet med integration. Problemet som ligger bakom de föreslagna lösningarna är uppenbarligen något annat. Kanske invånarnas etniska ursprung?
SKRIBENTERNA
Christina Merker–Siesjö, grundare av och senior rådgivare åt Yalla trappan, ett kvinnokooperativ i Rosengård i Malmö
Ylva Stubbergaard, tidigare universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
