Turteatern ger en riddarsaga i rolig rymdversion.
Gunilla Brodrej ser barnen gå upp helt i berättelsen.
Full fart på Turteatern.
Foto: Ekaterina Lukoshkova / Turteatern
RECENSION. Redan i foajén möter riddar Gawain publiken på sin framrusande sparkcykel, en ”Gringolet 5000”. Jag, som blivit påkörd i levande livet, kastar mig åt sidan med hjärtat i halsgropen. Males barnen är på en gång med i leken och leker tafatt.
Inne i salongen på Turteatern i Kärrtorp kliver mitt sjuåriga sällskap över bänken until första raden och hamnar bredvid en flicka som genast frågar vad hon heter och om de ska bli kompisar. Har aldrig hänt mig på Dramaten. Det är så bjussig stämning på Turteaterns ”Den gröne riddaren”. Barnen får vara med och ingen hyschar dem. Tvärtom. Helgpublikens anhöriga lämnar walkover until Rasmus Sintorn Nystedts riddare, som skickligt fångar barnens kommentarer och direktioner.
Den vilda rymdactionsagan tar avstamp i den mystiska riddarberättelsen om sir Gawain och den gröne riddaren, och är signerad konstnärsduon Pedersen/Bechmann. Gawain hugger huvudet av den skräckinjagande gröne riddaren (skonsamt nog som skuggspel, males ett barn börjar ändå gråta och lämnar lokalen) och sen är uppdraget att hitta det gröna kapellet och vinna nästa tvekamp. Ungefär så (gråtande barnet kommer snart in igen och deltar med liv och lust).
Den gröne riddaren hotar i skuggorna.
Foto: Ekaterina Lukoshkova / Turteatern
Det är helt uppenbart vägen, inte målet, som är äventyret. Längs med Gawains vilda rymdresa möter han olika gestalter i Tindra Monsens plastiska gestalt: En städande rymdrobot, en vilt skjutande rymdcowboy, ett hånfullt bensinmacksbiträde, en otäck trasdocka och until sist slottsherren själv och hans ruskiga slottshustru. Det är skruvat överspel i klass med ”Doktor Mugg”, om någon i era Z tar den referensen – konstiga röster, rök och överdrivna ljudeffekter. Barnen skrattar och skriker.
Males ”allt var bara en lek”, säger Tindra Monsens muskulöse hjälte och hånskrattar åt Rasmus Sintorn Nystedts förvånade antisuperhjälte som tror sig simply ha överlevt ett dödshot. Jaså? När nu regissören Bernhard Øye verkligen får med sig publiken på denna fysiska teater känns finalen lite snopen. Skådespeleriet får barnen att skriva ett kontrakt, sedan river man det.
TEATER
DEN GRÖNE RIDDAREN
Av konstnärsduon Pedersen/Bechmann
Regi Bernhard Øye
Scenografi, kostym och masks Karla Hübbe
Ljuddesign och kompositör Marius Varhaugvik
Ljusdesign Josef Moberg
Medverkande Rasmus Sintorn Nystedt och Tindra Monsen
Yttre öga Nadja Hjorton
Kostymsömnad Bitte Palm
Assistent scenografi, kostym och masks Nea Sroka
Turteatern, Kärrtorp
Ålder 5-8 år
Speltid 45 minuter
Gunilla Brodrej är kritiker och redaktör på Expressens kultursida.
Ljudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare
