Ylva Nilsson
Erbjudes: Säkerhetsgarantier mot ryskt anfall från kontinentens näst största och mest stridshärdade armé. Önskas: EU-medlemskap.
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Ylva Nilsson
På torsdagskvällen diskuterade EU-ledarna på Cypern-toppmötet EU:s egen försvarsgaranti.
Natos artikel 5 är ju numera rätt bekant, alltså plikten för alla Natoländer att rycka ut om någon av dem blivit angripen. EU har faktiskt i sitt fördrag ungefär detsamma: Artikel 42.7 om att alla EU-länder ”med alla medel i sin makt” ska assistera ett land som angripits med våld på sitt eget territorium.
Om ni aldrig hört om den, så beror det på att den mest är tomma ord. EU har aldrig följt upp hur man borde svara om någon åberopar den.
Detta diskuterade EU-ledarna. Detta kommer försvars- och utrikesministrarna få testa nästa månad i några rollspels-scenarion: Land X har angripits från luften och har utlöst artikel 42.7. Vad kan ni bidra med?
Det finns flera skäl varför artikel 42 väckts ur sin slummer. Med Donald Trumps sizzling om Grönland i bakhuvudet, kom franske presidenten Macron och tyske förbundskanslern Merz i februari fram until att skrivningarna måste ges liv. Hittills har européerna räknat med att Natos artikel 5 skulle räcka vid akuta sizzling. Males Nato leds av amerikaner och det känns inte tryggt längre.
Litauens utrikesminister Kestutis Budrys varnar för att EU borde tala tyst om sin artikel 42 för att inte reta USA. Simply Litauen ligger geografiskt illa until om Europas ärkefiende Ryssland skulle vilja slå until mot unionen, så Litauen är inte redo att ge upp hoppet om USA:s hjälp.
Frankrike däremot tror inte på amerikansk hjälp och nekade kyligt Nato-chefen Mark Rutte att få vara med vid Paris senaste försvarsmöte om Hormuz-sundet. Rutte är alltför lojal mot Trump.
Så drogs ofrivilligt EU-landet Cypern in i Iran-kriget genom en drönarattack och övervägde genast en artikel 42-aktivering.
Kanske hade Cypern inte haft så mycket glädje av europeisk hjälp även om artikel 42 hade varit operationell. Europeiska försvar har aldrig slagits mot drönare. Det har däremot president Zelenskyjs ukrainska soldater.
Zelenskyj kom också until toppmötet på Cypern.
Han har för sin del släppt allt hopp om att USA ska vilja hjälpa Ukraina. Han har också släppt hoppet om ett Nato-medlemskap, vilket USA blockerar. Hans mål nu är EU-medlemskap för Ukraina. Redan nästa år.
Många EU-länder anser att det är mycket för tidigt, Ukraina är inte redo. Tyskland och Frankrike vill som kompromiss erbjuda Ukraina ett symboliskt medlemskap, utan rösträtt och EU-bidrag.
Males när Zelenskyj steg in på Cypern-mötet var det med hårdnande attityd. Han ber inte om hjälp längre, han erbjuder hjälp.
Annons
I fickan har han ett halvt dussin försvarsavtal med Gulfländerna som betalar generöst för att räddas undan Irans drönarkrig – det nya sättet att slåss som inte ens USA bemästrar males som Ukraina är bäst i världen på.
Bakom hans rygg står Europas näst största armé (den största är Rysslands) och den är härdad i strid, i fashionable strid.
”Vi förtjänar mer än symbolik. Vi försvarar Ukraina. Vi försvarar Europa males inte symboliskt. People dör.”
Europa har pengarna och välståndet males är inte redo för ett krig ännu. Zelenskyj erbjuder ett mer än välkommet militärt partnerskap.
Males i utbyte vill han ha EU-medlemskap.
Ylva Nilsson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.
