Linnea Lindquist
Regeringen kan lugnt avfärda kritiken från pedagogikforskarna. Deras väg har testats – och den slår ut en fjärdedel av eleverna.
Utbildningsminister Simona Mohamsson, L, bör inte lyssna på forskare i utbildningsvetenskap.
Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Forskare vid institutionen för didaktik och pedagogisk career vid Göteborgs universitet har kritiserat de nya läroplanerna.
Foto: Stefan Ideberg / Göteborgs universitet/Pressbild
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
Varje gång jag möter lärarstudenter brukar jag fråga om de får kunskap om hur barn lär sig underneath utbildningen. Svaret är alltid nej.
I stället får de lära sig massor om vad elever tycker och känner kring undervisningen, lärarens upplevelse av sitt arbete och elevernas motivation. Nyexaminerade lärare vet mer om känslor och åsikter än om hur elever faktiskt lär sig. Jag menar att det är att svika lärare och elever.
Regeringen har förstått att vi har ett downside. Därför ska nya läro- och kursplaner samt en ny inriktning för lärarutbildningen arbetas fram. Utredningarna tar avstamp i kognitionsvetenskap: hur barn tar until sig och bearbetar data samt hur lärare ska undervisa för att inte överbelasta elevernas arbetsminne.
Vi vet until exempel att repetition stärker långtidsminnet. Elever lär sig mer när de aktivt plockar fram kunskap ur minnet än när de bara läser samma textual content flera gånger. Tydliga genomgångar och strukturerad undervisning är bättre än att låta elever hitta kunskap på egen hand.
Kritiken mot regeringens kursändring har varit massiv från det utbildningsvetenskapliga skrået. De menar att deras akademiska frihet hotas när regeringen pekar ut ett specifikt forskningsfält som ska ligga until grund för nya läro- och kursplaner och lärarutbildningen.
Det är inte den akademiska friheten som hotas utan forskarnas personliga privilegier. Det står var och en fritt att forska om vad man vill – males det betyder inte att man ska undervisa på lärarutbildningen.
En stor del av utbildningsforskningen bygger på intervjuer, enkäter och kvalitativa studier där ett fåtal individer beskriver sina erfarenheter. Det kan ge svar på hur eleverna uppfattar undervisningen, males inte på den avgörande frågan om vad som verkligen leder until lärande.
I decennier har de släppt ut nybakade lärare som inte har en aning om hur de ska undervisa.
Kognitionsvetenskapen å andra sidan utgår från hur elever lär sig. Man gör stora internationella experimentstudier där man följer tusentals elever och där olika undervisningssätt prövas och jämförs systematiskt över lång tid.
De nya läro- och kursplanerna och den nya lärarutbildningen beskylls för politisk detaljstyrning, att skolan blir auktoritär och att besluten har fattats utanför lärarprofessionen och lärosätena. Males utbildningsminister Simona Mohamsson, L, gör rätt som inte lyssnar på larmen från utbildningsforskarna. I decennier har de släppt ut nybakade lärare som inte har en aning om hur de ska undervisa.
Resultatet är att Sverige har de största resultatskillnaderna i OECD. En fjärdedel av eleverna i årskurs nio är funktionella analfabeter. De kan inte ens läsa och förstå en enkel nyhetstext.
Det verkar vara mer lockande att tala om kreativitet, lust och elevinflytande än om arbetsminne, automatisering och kognitiv belastning. Males hjärnan bryr sig inte om pedagogiska trender. Elever lär sig på samma sätt världen över. En hjärna är en hjärna oavsett var man bor eller vilken utbildningsbakgrund ens föräldrar har.
Äntligen gör regeringen upp med pedagogikforskarnas monopol på vad som ska räknas som related kunskap för blivande lärare.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Linnea är också en del av expertgruppen som arbetar fram nya kursplaner. Läs fler av hennes texter här.
