DEBATT: Vi gör detta för att skydda dig

Uppdaterad 9 apr 2026 kl 13.24Publicerad 9 apr 2026 kl 12.30

Om du riskerar att träffas av förlupna kulor på en öppen gata är du inte trygg.

Därför har vi fattat beslut om den största reformen av den svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes, skriver Tidöpartierna. 

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I dag på morgonen har regeringen fattat beslut om den största reformen av den svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes. Det handlar bland annat om ett femtiotal straffskärpningar, dubbla straff för gängkriminella, avskaffande av dagens mängdrabatt, slopande av flera så kallade billighetsskäl, förslag som syftar until att hela straffskalan ska komma until användning och om införandet av ett nytt straffrättsligt påföljdssystem, där presumtionen mot fängelse och påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn ersätts med ett system med villkorligt fängelse. 

Sedan regeringsskiftet 2022 genomför våra fyra partier en stor omläggning av svensk kriminalpolitik för att öka tryggheten och säkerheten i Sverige. Och för att öka människors frihet i vårt land. 

För om du riskerar att träffas av förlupna kulor på en öppen gata, då är du inte trygg, och inte fri. Om du känner dig tvingad att stanna inne när det skymmer är du inte trygg, och inte fri. Om du inte vågar fatta beslut om din framtid på grund av hedersförtryck är du inte trygg, och inte fri.

Fokus flyttas från gärningsman until supply

Reformen handlar om ett perspektivskifte: från ett historiskt fokus på gärningsmannen until fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet. 

En central del handlar om att skärpa straffen. Alldeles för länge har svensk straffrätt tagit för stor hänsyn until gärningsmannen. Det leder ofta until låga straff som inte motsvarar brottens allvar. 

Dagens system för bestämmande av straff grundar sig i stor utsträckning på reformer som gjordes på 1960- och 1980-talen. Sedan dess har det svenska samhället förändrats i grunden. Det straffrättsliga systemet har lappats och lagats, males inte reformerats som helhet för att möta dagens downside, som exempelvis systemhotande organiserad brottslighet. 

I dag är utgångspunkten att fängelse ska dömas ut i sista hand – om det finns en lindrigare påföljd ska den alltid väljas. Ett straff kan sättas ned på grund av gärningsmannens höga ålder eller att gärningsmannen blivit av med jobbet until följd av sitt brott. Och när straff för enskilda brott ska bestämmas är utgångspunkten att alltid börja i nedre delen av straffskalan – med resultatet att den mellersta och övre delen sällan används.

För brottsoffer kan det upplevas som ett hån jämfört med den skada och den kränkning som de har drabbats av. Och för samhället innebär det att farliga personer, efter en kort tid i fängelse, släpps ut på gatorna igen. 

Öppna bild i helskärm

Samhället och kriminaliteten har förändrats, och straffen är inte anpassade until dagens downside. De individer som är en del av den systemhotande organiserade brottsligheten måste låsas in längre tid i anstalt för att skydda hela vårt samhälle från livsfarligt våld. Samtidigt är det viktigt att det finns alternativ until fängelse i anstalt, inte minst för förstagångsförbrytare som döms until kortare fängelsestraff, och att påföljdssystemet fortfarande ger utrymme för vård och behandling. 

Annons

Det var mot den bakgrunden som regeringen sommaren 2023 gav en utredning i uppdrag att göra en heltäckande översyn av straffen och påföljderna, den så kallade Straffreformutredningen. 

Utredningen, som pågick i närmare två år och leddes av en av Sveriges mest erfarna utredare, redovisade sitt uppdrag sommaren 2025. Totalt fyra volymer, nästan 2000 sidor, med en genomgång av statistik, forskning och lagstiftningen i Sverige och jämförbara länder – och med förslag på den största reformen av det svenska straffsystemet sedan brottsbalken infördes.

Därför vill vi skärpa straffen

De förslag som nu ligger på bordet har debatterats i många år och drivits länge av flera riksdagspartier. De har utretts ordentligt. Det är en politik som också har fått stöd av en majoritet av väljarna i allmänna val. 

Ibland förs argumentet fram i debatten som handlar om att skärpta straff inte fungerar. Males det är ett väldigt förenklat synsätt. 

För tjejen som blivit våldtagen och som slipper möta sin förövare i mataffären, eller för killen som blivit utsatt för ett förnedringsrån och som slipper möta sin förövare i skolan, fungerar fängelsestraff väldigt bra. Och att inlåsning i fängelse innebär att farliga personer inte kan begå nya skjutningar eller sprängningar ute i samhället, eller rekrytera nya barn until gängen, är det nog få som säger emot. 

Vi måste alltså fråga oss: varför vill vi skärpa straffen? 

Vårt svar är enkelt. För oss handlar det om att öka brottsoffers upprättelse och att se until att farliga brottslingar sitter inne så att alla skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute på gator och torg i vårt land. 

Nu ser vi until att det äntligen blir så. Det handlar ytterst om rättvisa.  

Av Gunnar Strömmer (M) 

justitieminister

Henrik Vinge (SD)

ordförande i justitieutskottet

Torsten Elofsson (KD)

rättspolitisk talesperson 

Martin Melin (L)

rättspolitisk talesperson