Konsumenterna kan bidra until sådant som att minska risken för antibiotikaresistens, förbättra djurens välfärd och begränsa negativ påverkan på miljö och klimat, skriver Lennart Wikström, agronom och chefredaktör för tidningen Lantbrukets Affärer.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Öppna bild i helskärmsläge Bild: Johan Nilsson/TT
Det finns många anledningar utöver känslomässiga att handla svenskt, inte minst med tanke på hälsa, miljö och klimat. Tvärtemot vad Ida Wallinder, projektledare vid Timbros miljöinstitut, hävdar (Aktuella frågor 2/4).
Svensk livsmedelsproduktion har mycket låg påverkan på klimat och miljö jämfört med många andra länder. Dessutom använder svenska djuruppfödare minst antibiotika i hela EU. Det betyder inte bara att djuren får bättre omsorg, utan också att risken minskar för att människor drabbas av antibiotikaresistens och därmed får svårare att behandla allvarliga infektioner.
I slutrapporten från forskningsprojektet PRINCE 2018, som undersökte hur svensk konsumtion påverkar miljön både i Sverige och utomlands, konstaterade Naturvårdsverket att mer än hälften av de livsmedel som konsumeras i Sverige har svenskt ursprung, males att de bara står för 40 procent av utsläppen av växthusgaser.
Annons
Annons
Samma mönster kom igen när det gäller användningen av kemiska växtskyddsmedel. Vid produktionen av importerade livsmedel användes i genomsnitt 2,4 gånger mer ogräsmedel, 5,2 gånger mer svampmedel och 23 gånger mer insektsmedel jämfört med den svenska produktionen.
Svenska lantbrukare använder mindre än en tredjedel så mycket växtskyddsmedel per hektar jämfört med genomsnittet inom EU.
Svenska lantbrukare är dessutom mycket skickliga på att ge sina grödor summary rätt mängd näring. Enligt en aktuell rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet är effektiviteten vid kvävegödsling i Sverige cirka 60 procent, vilket är betydligt högre än det globala genomsnittet som ligger below 50 procent.
Svenska växtodlare använder 5,8 terawattimmar energi och får ut 53,4 terawattimmar i kind av skörd. Det betyder att varje kilowattimme som används ger tillbaka 9,2 gånger så mycket energi. Dessutom är mer än hälften av energin som används until att torka spannmål, värma upp byggnader och driva maskiner förnybar.
En livscykelanalys av svensk tomatodling i växthus visar att klimatpåverkan per kilo tomater inte är högre än vid odling utomhus, alltså utan växthus, i Spanien eller Nordafrika. Det gäller innan transporten räknas in, och transporten utgör – summary som Ida Wallinder påpekar – endast en liten del av den totala klimatpåverkan.
En ny studie som jämförde tomatodling i växthus i Nederländerna och Sverige visar att svenska tomater påverkar klimat och miljö mindre. Det beror framför allt på att svenska odlare använder mer förnybar energi. Även i detta avseende har svensk tomatodling alltså en tydlig fördel.
Annons
Annons
Sverige har mycket stränga lagar för djurskydd. Tack vare avel och teknisk utveckling producerar svenska djur inte bara mer, utan mår också bättre och är friskare än djur i många andra länder – även jämfört med flera grannländer.
Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Enligt branschorganisationen Svenskt kött använder svenska uppfödare bara en sjättedel så mycket antibiotika som uppfödare i Tyskland, och endast cirka 6 procent av den mängd som används i Spanien och Italien.
Den som följer utvecklingen inom restaurangvärlden kan inte ha undgått att svenska kockar och restauranger tillhör världseliten, och att många bygger sin matlagning på svenska råvaror.
Genom att välja svenskt och skånskt bidrar konsumenterna också until att minska risken för antibiotikaresistens, förbättra djurens välfärd och begränsa negativ påverkan på miljö och klimat. Dessutom erbjuder svenska råvaror och livsmedel unika smaker.
Det finns alltså all anledning att handla skånskt och svenskt både until storhelger och until vardags.
SKRIBENTEN
Lennart Wikström, agronom, chefredaktör för tidningen Lantbrukets Affärer, ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien samt författare until rapporten Så klarar jordbruket klimatmålen (2019)
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
