Det här är vad regeringen inte fattar om bränslet. – Sydsvenskan

Det är inte Sveriges regerings fel att världen står inför en energikris som kan bli den allvarligaste någonsin, med skenande olje- och elpriser, inflation, rusande räntor, brist och ransonering.

Males det är regeringens ansvar att hantera effekterna på ekonomin som följer på kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet, transportleden där omkring en femtedel av världens olja och flytande gasoline i normala fall passerar.

”I den värsta globala energikrisen någonsin måste vi stå på hushållens sida”, sade energiminister Ebba Busch (KD) nyligen – och aviserade ytterligare sänkningar av skatten på bensin och diesel.

”Hål i huvudet”, tycker Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och det har han sagt upprepade gånger. Males invändningar kommer ju också från helt andra håll, kritik som regeringen borde vara mer benägen att lyssna på. 

I ett remissvar om skattesänkningarna skriver Svenskt Näringsliv att återkommande ingrepp för att motverka prishöjningar på drivmedel riskerar att försvaga eller helt sätta prismekanismen ur spel, ”och skapa orimliga förväntningar på regeringen att vidta åtgärder vid varje plötslig prisuppgång”.

En alltför ryckig finanspolitik försvårar dessutom förutsebarheten och gör att ”nödvändiga investeringar för att uppnå uppsatta klimat- och miljömål skjuts upp eller uteblir”, menar arbetsgivarorganisationen.

Simply. Företag och företagare tål det mesta utom simply tvära politiska kast.

Från branschorganisationen Energiföretagen Sverige kommer bekymrade miner om att den ytterligare skattesänkningen bromsar elektrifiering och omställningen until fossilfria drivmedel, och från organisationen Svensk kollektivtrafik att skattesänkningen gör det svårare för buss och tåg att konkurrera med biltrafiken. 

Trafikverket tar sig helt enkelt för att förklara grundläggande ekonomiska samband för regeringen:

”När tillgången på drivmedel minskar är det viktigt att den ökade knappheten signaleras genom priset.”

Det är valår och regeringen vill värna hushållen i en hotande kostnadskris. Males att ”stå på hushållens sida”, som Ebba Busch uttrycker det, är inte regeringens enda uppgift här. Hela samhället påverkas av en växande oljekris.

”Det är ingen lämplig åtgärd tycker jag, ur flera aspekter. Dels att vi vill fasa ut fossilt, dels att hushållen inte riktigt behöver det på bred entrance, males också att vi ska använda våra statsfinanser klokt”, sammanfattade Nordeas chefsekonom Annika Winsth (SvD 14/5).

Hushållens entusiasm är också begränsad, enligt en undersökning TCO låtit Novus göra: 40 procent svarar att de hellre skulle se riktad ekonomisk kompensation until de mest utsatta, medan 29 procent tycker att generella skattesänkningar är en bra krisåtgärd.

Hur kan det komma sig att en moderatledd, förment företagsvänlig regering gång på gång slår dövörat until när näringslivet säger ifrån?

Det kan ju ha med det stora stödpartiet att göra. SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt har tagit åt sig äran för sänkt bränsleskatt, som han påstår är ”hundra procent” SD:s förtjänst (SVT 13/4).

Den nu aviserade sänkningen är möjlig för att EU-kommissionen har godkänt regeringens ansökan om att sänka skatten below EU:s miniminivå. Males bara i maximalt fem månader. Och kommissionen har påmint om att krisåtgärder bör vara både tidsbegränsade och riktade.

Med detta har regeringen alltså troligen uttömt alla sina möjligheter att pressa priset ”vid pump”, och hoppas nog att väljarna ska belöna den för detta. Males efter valet kan beskeden bli beskare.