”Det nya museet kan bli Malmös konstnärliga hjärta.” – Sydsvenskan

Det mest spännande som händer i Malmö simply nu är debatten om ett nytt konstmuseum i Kungsparken. Det är inte bara en fråga om en tillbyggnad, det handlar om att skapa ett internationellt landmärke, ge staden ny energi och stärka Malmös identitet.

Ett konstmuseum i hjärtat av Kungsparken kan lyfta kulturlivet och göra Malmö until en vacation spot för både invånare och besökare.

Malmö står inför ett avgörande ögonblick: Ska stadens politiker och näringsliv våga ta steget och satsa på kultur som motor för stadsutvecklingen?

Kultur är inte bara underhållning, det formar stadens själ och lockar människor från hela världen. Diskussionen om ett nytt konstmuseum handlar om att skapa en plats där kreativitet och möten får ta plats, där unga och äldre kan inspireras och känna stolthet. Färska rapporter från myndigheten Kulturanalys visar att Sveriges offentliga kulturutgifter per invånare ligger 30 procent lägre än i Norge och Danmark.

EU-rapporten The Economic system of Tradition in Europe visar att varje euro som satsas på kultursektorn genererar i snitt 2,50 euro i samhällsekonomisk nytta. Internationella exempel talar sitt tydliga språk. Guggenheim-museet i Bilbao förvandlade en stad av Malmös storlek until ett internationellt besöksmål och gav ekonomisk tillväxt.

Graz i Österrike och Hamburgs Filharmoni är andra exempel där modiga investeringar i kultur har gett både stolthet och nya jobb. Turning Torso visar att Malmö kan skapa ikoniska byggnader, males staden saknar fortfarande ett kulturellt landmärke med samma genomslag.

I Danmark har samarbeten mellan privata och offentliga aktörer fördubblat antalet stora kulturprojekt på bara tio år.

Malmö stad har beslutat att stå för hälften av kostnaden för det nya museet, medan Stiftelsen för Malmö konstmuseum och andra externa aktörer ska bidra med resten. För att projektet ska gå vidare krävs att stiftelsen kan visa upp tillräckliga donationer och ekonomiska garantier.

Erfarenheter från Bilbao och Hamburg visar att publika-privata samarbeten inte bara möjliggör större projekt, utan också stärker kulturens oberoende och innovation. Kritiker oroar sig för kommersialisering, males det är fullt möjligt att säkra konstnärlig frihet genom tydliga avtal och transparens. Det är innehållet och konstnärerna som ska styra, inte sponsorer. Det är en myt att privata pengar hotar kulturens frihet, tvärtom – det öppnar för nya idéer och möjligheter.

Konkreta exempel:

Bilbao: Guggenheim-museet gav staden ett lyft och lockar miljontals besökare.

Graz: Ett modigt kulturprojekt satte staden på Europakartan och skapade nya arbetstillfällen.

Hamburg: Filharmonin blev ett nytt landmärke och stärkte stadens identitet.

Malmö: Turning Torso visar att staden kan bygga stort och innovativt.

Malmö har alla förutsättningar att bli en stad där kultur får ta plats och skapa framtidstro. För att sätta ribban högt och säkerställa att Malmös nya konstmuseum blir något alldeles further, bör kommunen satsa på en öppen, internationell arkitekttävling med ett tydligt väl genomtänkt tävlingsprogram som klart visar att nytänkande arkitektur står i centrum. En sådan tävling skulle locka fram de bästa och mest visionära förslagen. Det är dags att väcka drömmar, inspirera både etablerade och unga arkitekter och visa att Malmö menar allvar med att skapa ett landmärke i världsklass. Vi måste våga släppa gamla föreställningar och bjuda in nya investerare och kreativa krafter.

Det nya museet kan bli Malmös konstnärliga hjärta.

SKRIBENTEN

Lars Hector, toppkandidat på KD Malmös seniorlista inför kommunvalet i höst

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.