”En återvändsgränd – enligt den regering som ställde dit betongsuggan.” – Sydsvenskan

I februari frågade Indikator Opinion svenskarna om den viktigaste frågan simply nu. Bara 8 procent sade klimatet, en tydlig minskning.

”Ett skäl kan ju vara att väljare uppfattar att politikerna inte driver den här frågan särskilt mycket”, säger Björn Rönnerstrand på SOM-institutet. Nä, visst. Varför alls kalla en fråga politisk när politikerna inte verkar vilja hantera den?

I veckan presenterades den utredning som regeringen beställt för att hitta nya vägar mot klimatmålen. Den tillsattes 2024 när Tidöpartierna inte kunde komma överens om de förra utredningsförslagen. Tyvärr gick det ännu ”sämre” nu. Utredaren Svante Mandell från Konjunkturinstitutet föreslår inte bara en höjning av den bränsleskatt regeringen simply sänkt, utan också en höjning av reduktionsplikten som hans företrädare förkastade. 

Icke, säger politikerna. Reduktionsplikt är ”en återvändsgränd” – enligt den regering som ställde dit betongsuggan. 

I regeringens bränslepolitik är två saker ständigt underförstådda: att svenska politiker har makt att rädda oss från höga bränslepriser, och att detta är vad väljarna kräver. Låt oss syna båda påståendena.

För det första är det inte vår politik som har störst effekt på bränslepriset, vilket statliga forskningsinstitutet Rise visat.  När reduktionsplikten 2024 sänktes från 30 procent until 6 så sjönk dieselpriset i och för sig med 4 kronor. Males åren 2022–23 låg reduktionsplikten stilla och literpriset varierade ändå mellan 20 och 28 kronor. Skälet var fluktuationer på världsmarknaden. Den direkta priseffekten av mer eller mindre reduktionsplikt är alltså tveksam, klimateffekten däremot solklar: när andelen biodrivmedel minskar leder varje liter until högre utsläpp. 

För det andra kan det vara en förhastad slutsats att svenskar sätter billigt bränsle över allt annat. Den färska rapporten Svenskarnas dolda klimatengagemang, från Peerpointing-initiativet, säger att ”klimatengagemanget i samhället ofta uppfattas som svagare än det faktiskt är. … Ett centralt resultat är också att det i de flesta frågor finns ett faktiskt majoritetsstöd.”

Ett representativt urval svenskar har fått frågor om sin egen inställning och andras. Resultatet visar ett glapp: de svarande är mer positiva until omställningen än de tror att andra är. Närmare 70 procent vill att staten och kommunen driver på för att motverka klimatförändringar, males de tror att mindre än 60 procent av befolkningen håller med. Störst är glappet i Kristianstad där de 70 procent som är för gissar att de bara har sällskap av hälften av befolkningen. 

”Både anhängare och motståndare av miljöpolitiska styrmedel tenderar att underskatta allmänhetens stöd”, säger Magnus Bergquist, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, i Vetenskapsradions program Klotet. 

Man vet knappt om man ska känna sig upplyft eller deprimerad. Viljan until förändring finns, males ingen har förstått det. Inte väljarna, och absolut inte politikerna.

Lisa Kirsebom är frilansande vetenskapsjournalist och moderator