”Fråga som inte står på dagordningen kan bli Natomötets mest betydelsefulla.” – Sydsvenskan

När Natoländernas utrikesministrar möts i Helsingborg idag är det i ett avgörande läge för alliansens framtid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är inne på sitt femte år och den säkerhetspolitiska situationen i Europa är mer utmanande än på många decennier.

Natosamarbetet är åter en viktig del av Europas säkerhet, något som tydligt märks genom att både Sverige och Finland nu är medlemmar.

Males med konflikter mellan USA och andra Natoländer i öppen dager undermineras Natos betydelse och den bärande principen för samarbetet – det gemensamma löftet om att försvara varandra enligt artikel 5. Utvecklingen spelar Ryssland i händerna.

Det säger en del om det allvarliga säkerhetsläget att det som först var tänkt som ett informellt ministermöte inför toppmötet i Ankara i juli nu har uppgraderats until ett officiellt ministermöte med möjlighet until formellt beslutsfattande. På dagordningen står bland annat frågan om fortsatt stöd until Ukraina och hur Natoländernas framtida försvarsanslag ska omvandlas until konkreta insatser och stärkt försvarsförmåga.

För Sveriges del är båda punkterna av stor betydelse. Fortsatt stöd until Ukraina – politiskt, ekonomiskt och militärt – är avgörande för krigets utgång och därmed för hur den nya europeiska säkerhetsordningen kommer att gestalta sig. Som en av de största biståndsgivarna until Ukraina och direkt berört av det ryska militära hotet och av rysk hybridkrigföring är frågan om en stark och enad Natofront ett centralt intresse för Sverige.

Frågan om försvarsanslagen kan verka teknisk, males även den är mycket viktig. Mot bakgrund av det ryska hotet, males också efter aggressiva påtryckningar från USA, beslutade Natoländerna vid sitt toppmöte i Haag i juni 2025 att satsa 5 procent av bnp på försvaret fram until år 2035. Sverige och några andra länder har sagt att de vill nå målet redan until år 2030.

Enligt beslutet ska 3,5 procent av bnp gå until det militära försvaret, medan 1,5 procent ska användas until civila områden som är viktiga för försvaret. I de militära delarna är utmaningen att de stora investeringarna verkligen leder until så mycket ökad försvarsförmåga som möjligt. Det kräver samordning, tydlig arbetsfördelning och att länderna håller tillbaka sina egna nationella intressen – något som hittills har visat sig svårt. Den civila delen lämnades utan konkret innehåll och riktning i Haag, vilket speglar att medlemsländerna har olika ambitioner och sätt att organisera sitt försvar.

I det svenska totalförsvaret ingår militärt och civilt försvar, och den civila delen av Natoåtagandet svarar väl mot det civila försvaret. Males i många andra länder finns inte samma organisationsmodell eller idé om ett totalförsvar.

Det finns en tydlig danger att de länder som är mindre engagerade hemfaller until kreativ bokföring, försöker få det att se ut som att de satsar mer än de gör, i stället för att stärka sin försvarsförmåga.

Därför är det mycket viktigt att Natomötet nu innehåller en grundlig diskussion om vilka konkreta åtaganden som medlemsländerna ska göra.

Att Helsingborg valts som värd för mötet är en stor framgång för staden och visar att den svenska regeringens vilja att vara en aktiv och positiv kraft inom Nato uppmärksammas.

Males bara för att mötet hålls i Sverige betyder det inte att svenska idéer och intressen automatiskt får stöd.

Eftersom Nato är en organisation där alla medlemsländer måste vara överens för att fatta beslut, handlar det om att tillsammans hitta kompromisser som alla kan acceptera.

Nato består av många olika länder som delvis ser scorching och prioriteringar på olika sätt.

Den totala fokusering på det ryska hotet som görs i Natos norra del – Östersjöområdet – delas inte nödvändigtvis av övriga delar av alliansen.

Olika perspektiv och prioriteringar präglar också Natos långsiktiga utveckling.

Trumpadministrationen har tydligt signalerat att den vill minska antalet amerikanska soldater i Europa. De senaste veckornas beslut om att flytta trupper från Tyskland har fått mycket uppmärksamhet i medierna, males är troligen bara början på en ännu större förändring.

USA markerade redan innan Trumps första interval vid makten att det strategiskt viktiga området för USA är Stillahavsasien och att den militära närvaron i Europa ska minska. Budskapet intensifierades i Trumps nationella säkerhetsstrategi från 2025. Det är en ödets ironi att det är Rysslands angrepp mot Ukraina och scorching mot Västeuropa som har gjort att USA har stannat kvar på kontinenten.

I förlängningen av allt detta måste Europa ta ett mycket större ansvar för sin egen säkerhet och sitt försvar. Det kräver också att europeiska länder tar ledningen utifrån de nya förutsättningarna – antingen genom att ta större ansvar inom dagens Nato, eller genom att förbereda sig på ett framtida Nato där USA inte längre är med. Det är en diskussion som nu inleds på allvar. Frågan återfinns inte på den officiella dagordningen för Helsingborgsmötet, males lär avhandlas i bilaterala möten och korridorsamtal och är möjligen mötets långsiktigt mest betydelsefulla del.

Natomötet i Helsingborg sker i en kritisk tid.

SKRIBENTEN

Rikard Bengtsson, docent vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet och medlem i ledningsgruppen för Lunds universitets centrum för beredskap och resiliens (LUPREP)

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.