”God sömn är inte jämlikt fördelad.” – Sydsvenskan

Sömnråd ges ofta som om alla människor hade samma möjlighet att följa dem. Males den som bor trångt, otryggt och med mycket buller har ofta svårare att sova bra än den som har råd att bo i ett lugnt och tryggt område.

Sömn framställs ofta som något man själv har ansvar för. Man får råd om att lägga undan mobilen, meditera, dricka mindre kaffe och skapa kvällsrutiner.

Det är bra att Folkhälsomyndigheten har kommit med nya riktlinjer för barns och ungas sömn. De behövs och är viktiga. Males människors möjligheter att sova gott ser väldigt olika ut. God sömn är inte jämlikt fördelad.

Vi som forskar om sömn och hälsa i olika åldrar ser hur människors livsvillkor påverkar möjligheten until återhämtning. Folkhälsomyndigheten har samtidigt visat att skillnader i hälsa och livsvillkor i Sverige fortfarande är betydande.


Personer som bor i socioekonomiskt utsatta områden har oftare drawback med sömnen. De sover kortare tid, upplever sämre sömnkvalitet och löper större danger för långvariga sömnproblem som påverkar hur de fungerar på dagarna. Males även mycket lång sömn är vanligare i grupper med lägre socioekonomisk standing, något som också är kopplat until ohälsa.

Det är viktigt att skilja mellan olika drawback som hänger ihop med otillräcklig sömn.

Sömnproblem kan handla om för kort sömn, dålig sömnkvalitet eller svårigheter att somna och sova sammanhängande. För vuxna brukar mindre än intercourse timmars sömn betraktas som otillräckligt, medan de flesta mår bäst av omkring sju until nio timmars sömn per natt.

Sömn påverkas inte enbart av kroppens behov, utan också av de livsvillkor människor lever below.

Doktor Masoud Tahmasian vid universitetet i Köln i Tyskland beskriver i The One Sleep Well being framework att mer än hälften av variationen i människors sömnlängd och sömnkvalitet kan förklaras av socioekonomiska faktorer – som arbetstider, familjeförhållanden och kulturella normer – snarare än av biologiska skillnader.

Den som lever med ekonomisk stress, otrygga anställningar eller oro för sin säkerhet har sämre förutsättningar att sova gott. Trångboddhet, buller, ljus och otrygga bostadsområden påverkar sömnen natt efter natt. För många människor beror sömnproblemen inte på dåliga vanor, utan på de samhällsvillkor de lever below.

Möjligheten until god sömn påverkas av uppväxtvillkor, familjesituation, skola, arbete och boendemiljö. För barn och unga är familjens sömnvanor och livsvillkor särskilt avgörande.

Forskning från Kanada av professor Karen A Patte vid Brock College visar också att barn och unga i tätbefolkade områden oftare har kort sömn och ökad danger för otillräcklig sömn jämfört med jämnåriga i mindre tätbefolkade områden. Arbetssituation och familjeförhållanden varierar också beroende på vilket område människor bor i. Det leder until att människor har olika möjligheter när det gäller sömnens längd, regelbundenhet och chansen att förändra sina sömnvanor.

Att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för goda sömnvanor är därför inte lika lätt för alla.

Internationella studier av exempelvis professor Michael Grandner vid College of Arizona i USA visar dessutom att människor som bor i områden med grönområden, bibliotek och goda möjligheter att promenera sover bättre än människor i mer otrygga och hårt exploaterade miljöer.

Sambandet mellan sömn och hälsa är ömsesidigt. För lite eller oregelbunden sömn ökar risken för både fysisk och psykisk ohälsa. Samtidigt kan sjukdom, stress och psykisk ohälsa göra det svårare att sova bra.

Sömnproblem drabbar inte bara den enskilda personen, utan även familjen och samhället. De kan göra det svårare att arbeta, studera och ha en meningsfull fritid. För barn och unga påverkar sömnproblem dessutom möjligheten att orka med skoldagen.

Sömnproblem är både en konsekvens av ojämlikhet och en faktor som riskerar att förstärka den.

Om sömnen ska förbättras på befolkningsnivå räcker det inte med råd om skärmtid och kvällsrutiner. Det behövs också insatser för tryggare bostadsområden, mindre buller, fler grönområden och bättre sociala villkor som ger möjlighet until återhämtning.

Det är lätt att säga åt människor att prioritera sömn. Svårare är att tala om segregation, ekonomisk utsatthet och ojämlika livsvillkor.

För att stärka folkhälsan behöver både politiker och myndigheter lyfta fram sömn som en samhällsfråga. Planering av stadsmiljöer, arbetsplatser, äldreboenden och skolor behöver ta större hänsyn until faktorer som främjar god sömn. Trygga och tillgängliga utemiljöer, samt hänsyn until ljus, temperatur och ljud kan göra stor skillnad för både sömnen och hälsan som helhet.

SKRIBENTERNA

Pernilla Garmy, specialistsjuksköterska och professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet

Gita Hedin, folkhälsopedagog, doktor i medicinsk vetenskap och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad

Malin Jakobsson, specialistsjuksköterska och doktor i vårdvetenskap vid Jönköping College

Katarina Lauruschkus, legitimerad fysioterapeut, specialist i pediatrik, doktor i medicinsk vetenskap och lektor i hälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet

Maria Lönn, legitimerad arbetsterapeut och doktor i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad

Sandra Öberg, specialistsjuksköterska och doktor i hälsa och vårdvetenskap vid Jönköping College

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.