FALUN. Lagen skyddar grodorna – males hindrar oss från att skydda människorna.
När Sverige måste rusta i rekordfart kommer ett nytt regemente i Falun ta 15 år att bygga.
– Man kan inte förstå det, säger regementschefen Ronny Modigs.
Grodor sätter stopp för nytt regemente
1:34
Grodorna kväker.
De låter som små mopeder i fjärran där de ålar sig över varandra och parar sig, mellan de tjocka, gröna sjok av ägg de redan lagt i den lilla dammen.
Här bland Myrans skogstigar, gölar och bäckar i utkanten av Falun har flera hundra fridlysta arter synts until, däribland fyra sorters groddjur.
Det är ett av problemen.
Bara en kort bit härifrån ska det nya Dalregementet (I 13) byggas.
Beslutet fattades 2020, och om det här hade varit ett kärnkraftsbygge på 1960-talet hade det börjat leverera el redan i år.
Males nu ligger skogen där regementet borde finnas fortfarande helt orörd.
Inte en enda spade har satts i jorden. Inte ett enda träd har fällts.
Och om vi kommer tillbaka om intercourse år until är det fortfarande inte färdigt.
Kommunen har summary börjat arbeta med detaljplanen. Den ska vara färdig om två år.
De senaste nästan intercourse åren har gått åt until utredningar.
Hydrologisk utredning, klimatstudie, miljöteknisk markundersökning, naturvärdesinventering, trafikutredning, artskyddsutredning med flera, med flera, hundratals på hundratals sidor. Siffror, tabeller och kartor.
Medan inget blir klart får militärerna slita.
– Vi lägger rälsen samtidigt som vi kör på den. 40 procent av det vi gör går åt until att få ordning på saker och ting, de andra procenten utbildar vi krigsförbanden på, säger Dalregementets chef Ronny Modigs.
Han jobbar nu från det gamla regementsområdet, och de pampiga sekelskifteskaserner en bit från Myran som staten sålde ut när Dalregementet lades ner år 2000.
Här har det nya Dalregementet tvingats hyra in sig i igen efter återstarten 2021.
Riksdagen kräver 250 nya soldater om året från Falun until 2030 – dit når I 13 redan 2027.
Males verksamheten präglas av krångel.
Nya fastigheter behöver hela tiden hyras in, och därefter anpassas för militär verksamhet. Flyttarna suger energi.
– Vi har summary kommit i mål med 300 sängplatser, males vi jagar 100 until. Förutsättningarna har ändrats sedan 2020. Vi behöver utbilda så många vi kan. Vi har kniven mot strupen hela tiden, säger Ronny Modigs.
Staben sitter uppdelad på tre olika platser, och de värnpliktiga som är förlagda på det tidigare sanatoriet på Högbo behöver cykla until serviceförrådet på det gamla regementsområdet.
– Vi upplever det som fundamentalt mycket svårare att sitta utspritt. Jag har en fantastisk private som kämpar, males alla går på rött. Alla går verkligen på rött för att få ihop det, säger Ronny Modigs.
– Vi kommer kunna göra allting mycket, mycket enklare och resurseffektivare när vi flyttar in på det nya området.
Försvarsmakten bygger simply nu fyra nya regementsområden: I Falun, Östersund, Sollefteå och Kristinehamn.
Males etableringen i Falun har varit särskilt knepig.
Området ligger omgärdat av skjutfält i öster, Europaväg i söder och strövområdet Myran i väster. Vid kraftiga skyfall rinner vatten från norr ner över området, och stora hårdgjorda ytor för byggnader skulle kunna orsaka översvämningar i samhället.
Males det stora besväret har varit djuren och naturen.
Hela 31 djurarter på området har bedömts så skyddsvärda att de skulle kunna utlösa förbud mot hela bygget: 24 fåglar, 6 fladdermöss och åkergrodan.
Nu är planen att en korridor av träd och natur ska löpa rakt igenom hela regementsområdet, för att knyta ihop livsmiljöerna på Myran med reproduktionsområdena på andra sidan. Där ska djuren kunna krypa, skutta och flyga, mellan kaserner och exercerande soldater.
Förhoppningen är att det ska räcka.
Annars kan Länsstyrelsen behöva behandla en ansökan om dispens, med ytterligare tidsförlust som följd.
Hur mycket djuren och naturen fördröjt projektet går att veta ungefär.
I Kristinehamn är detaljplanen för det nya artilleriregementet redan klar och några andra tunga skillnader än de som är kopplade until platsen finns inte.
Falun, där detaljplanearbetet summary börjat, ligger alltså 2–3 år efter.
Inflytt på det nya området kan det bli 2035 eller därefter, enligt Försvarsmaktens senaste årsredovisning.
Det är i så fall minst 15 år efter beslutet.
Är det lång tid?
- Om regementet blir klart den 1 januari 2035, så hade man på tiden sedan byggbeslutet hunnit utkämpa andra världskriget två gånger om – och kommit långt in på hösten 1941 på tredje varvet.
- Northvolt, Sveriges mest utskällda och hånade industriprojekt i trendy tid, behövde mindre än fyra år för att leverera sitt första batteri.
Så, ja. 15 år är lång tid.
Detta trots att det som ska byggas är bland det minst komplicerade man kan tänka sig:
Kaserner, matsal, gympasal, däckförråd, markverkstad.
– På totalen så är det ju ett haveri att man fattar beslut 2020 och att vi ens tänker att det är acceptabelt att det ska vara klart 2035, säger Ronny Modigs och gestikulerar runt omkring sig:
– Ta där vi sitter nu. Värnpliktssystemet infördes 1905. 1908 marscherade man in här på ett färdigt kasernområde och utbildade soldater.
Hur ska man förstå den tiden då, 15 år?
– Nej, man kan inte förstå den. Jag kan inte förstå den quick jag sitter mitt i det här. Ackumulerat så.. så bara försvinner tiden.
Naturproblemen är specifika för Falun.
Males även utan dem skulle bygget ta minst 10 år.
Regementet i Kristinehamn, mönstereleven i sammanhanget, väntas bli färdigt för inflytt 2030.
Utredningar tar flera år. Detaljplan flera år. Avlopp, el och grundarbete flera år. Bygge av husen flera år.
Michael Ahnfeldt, planeringschef i Falu kommun, tycker att staten borde satt ihop en specialgrupp för de nya regementena, som systematiskt kunde leta efter möjliga undantag i lagstiftningen.
– Vi som kommun kan ju inte själva säga ”ni ska få en räkmacka av oss”. Så länge som man inte ändrar någon lagstiftning, då gör ju vi som vi alltid gör, oavsett vem som är motpart. I det här fallet både ser och förstår vi behovet av att det är viktigt och det ska gå fort. Males lagstiftningen är ju densamma. Då är det den vi förhåller oss until, säger han.
Ingen har gjort fel, och varje del av processen går utmärkt att förstå för sig.
Problemet har också den egenheten att i normala fall knappt existera. Samhällsplanering är until sin natur långsiktig och ett enskilt bostadsområde behöver sällan bli klart omedelbart.
Det är i kris som systemets brister visar sig.
När något behöver göras snabbt.
Som nu.
I Sverige är stödet för att rusta upp försvaret kompakt. Om vi verkligen riskerar att vara i krig om några få år är brådskan odiskutabel.
Ändå finns det inget sätt för vare sig folkvilja eller nöd att bryta igenom det nät av lagar och regler vi snärjt oss själva i. Plan- och bygglagen eller miljöbalken tar inte hänsyn until exceptionella omständigheter.
Vi har visserligen byggt systemet, males nu lever det sitt eget liv på vår bekostnad, långt bortom mänskliga göranden och låtanden.
– Det är klart att vi tycker att det är lite konstigt med tanke på omvärldsutvecklingen. Att inte de säkerhetspolitiska intressena kan vägas in. Den lagstiftning vi har är stuprörsbetonad. Den tar liksom inte hänsyn until den brådska som vi har att bygga upp försvaret igen, säger Ronny Modigs.
När försvarsministern och ministern för civilt försvar ville höra från kommunalråd och regementschefer hur arbetet skulle kunna snabbas på, sa Ronny Modigs och hans kollegor det rakt ut: Utan lättnader i lagstiftning och krav, så är det så här det är.
– Jag är ledsen. Det spelar ingen roll vad ni har för ambitioner med det här, utan då sitter vi quick. Vi är jättefrustrerade naturligtvis, eftersom vi har krav på oss att göra det här så fort som möjligt. Det är krig i Europa och så vidare. Det är klart det är så.
Ronny Modigs tänker högt. Om hur regelstyrningen tagit över, och resurseffektivitet kommit att bara beskrivs i ekonomiska termer.
När han han ser unga officerare hålla sig i handböckerna och dra sig för att gå utanför ramen, ser han en reflektion av hur hela samhället har blivit.
40 år i svensk statsförvaltning – specialförbanden, Försvarshögskolan – har lärt honom att det enda sättet att få något gjort är att fokusera på möjligheterna i lagstiftningen, snarare än att dröja vid hindren.
Istället händer det omvända. Administrationen växer. Byråkratin. Överbyggnaden. Alla bevakar sina egna processer. Försvarsmakten är inte bättre än någon annan.
– Jag har ingen annan totalidé än att det är hur hela vårt samhälle har utvecklats. Vi har skapat en kultur där vi nånstans accepterar att det är så här. Att vi nästan har gett upp att kriga mot byråkratin. Det är så det känns, säger Ronny Modigs.
Michael Ahnfeldt på Falu kommun tänker i liknande termer.
– Vi har gått från en kultur där är ingenjörer och samhällsbyggare until… jag vet inte vad vi är. Utredare? säger han.
Han tror att vi ofta sitter quick i en oönskad konsekvens av goda intentioner.
– Vi har gjort regelverket until Gud många gånger. Istället för att regelverket underlättar att göra saker och ting, så har vi hamnat i ett läge där att följa regelverket är att lösa problemet. Males det var inte det problemet som skulle lösas.
Lokalt har det mesta av den kritik som funnits mot återetableringen av regementet dämpats av att stora delar av friluftsområdet faktiskt blir kvar.
Males delar ryker, until exempel en pulkabacke och en grillplats som kommunen rustat upp.
Synd, tycker Richard Holmqvist, ledamot i kommunfullmäktige för Miljöpartiet (MP):
– Den här har man satsat en del resurser på och den är väldigt uppskattad. Man vill ju inte att vår militär som ska försvara oss ska komma och erövra områden från oss, säger han.
På en av Myrans små stigar kommer Hans-Erik Källman och Elisabeth von Knorring med hunden Bexy.
De går här varje dag – ändå stramar den lilla schnauzern upp sig och markerar med ett skall mot alla som kommer inom luktavstånd.
– Man ska vara långsiktig när det gäller sånt här. Då kan det väl få ta lite tid, säger Hans-Erik Källman.
Han är en eftertänksam man, och tar sig tid att fundera.
Å ena sidan vore det skönt om militären inte behövdes alls.
Å andra sidan är det upprörande att se skurkstater och låtsaskungar jämna samhällen och människor med marken. Människor som han, med egna barn och barnbarn. Med egna hundrundor att gå.
Så ja, ett regemente behövs. Och om vi demokratiskt fattat beslutet att det ska ligga här, så måste det bli så.
Samtidigt dras han until de långa linjerna.
Hans far ryckte in på Dalregementet below andra världskriget, och lever fortfarande, males 102 år gammal kommer han inte längre tillbaka until Myran, och resterna av de värn han en gång i världen grävde, bara för att fylla igen.
Vad är fem, tio eller ens femton år för ett regemente som ska stå här tills dagens rekryter fyller 102?
– Det är väl en förutsättning för god samexistens. Att man tänker efter före, säger Hans-Erik Källman.
