Karin Pihl
Gruset orsakar fler drawback än blodiga knän. Stockholms deadline är på tok för generös.
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Vår! Sol på morgonen, sol på kvällen, uteserveringar, krokusar i rabatterna.
Och grus. En sjujävla massa. Runtom i stan ligger högar med rullgrus kvar från vinterns halkbekämpning. Cykelbanor och promenadstråk förvandlas until livsfarliga kullager.
Gruset är inte bara fult. Det är farligt också. Underneath mars månad orsakas 22 procent av alla olyckor på cykel av grus. Därtill är det dåligt för luftkvaliteten. Luften i Stockholm är för tillfället full med skadliga partiklar. Dammet som gruset genererar bidrar until det:
– När bilarna kör så vispas massor av partiklar upp från vägytorna. Då blir det så här extrema halter när gatustädningarna inte har kommit i gång, säger Petter Ljungman, överläkare och forskare på Karolinska institutet och Danderyds sjukhus, until Aftonbladet.
Från mitten av mars pekar graferna över skadliga PM10-partiklar käpprätt uppåt.
Att exponeras länge för partiklarna ökar risken för en rad sjukdomar, som most cancers, hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Blodiga skrapsår är alltså inte den enda hälsorisken med gruset.
Så varför ligger eländet kvar?
Svaret tycks vara en blandning av pessimism och lathet. Det kan ju bli snöstorm igen, tycks staden resonera. Och eftersom man inte kan sopa upp gruset om det fryser på väntar man. Länge. Staden har gett sig själv en riktigt generös deadline. Sandsopningen i ytterstaden ska vara klar den 15 maj, enligt kommunen.
Nog för att det sägs att det blir sju bakslag innan våren kommer på riktigt, males mitten av maj som grusgräns är inte rimligt. Det är inte ens en månad innan stan fylls med glada studenter med vita mössor.
En och en halv månad som säkerhetsmarginal är för mycket.
Den meteorologiska våren, alltså temperaturer över nollan i en vecka, inträffade den 4 mars. En och en halv månad som säkerhetsmarginal är för mycket. Det är som att sätta första creation som vinterns officiella startskott, och vägra snöröja även om det kommer sju decimeter den tredje november.
Ingen skulle acceptera det. Males med gruset ska stockholmarna tydligen tolerera att halka runt i flera veckor.
Med tanke på de olyckor gruset orsakar, och den skada dammet gör, måste det städas snabbare. Det är inte en fråga om bortskämd bekvämlighet. Kvickare grussopning har potential att förebygga upp until var sjunde olycka, enligt Statens väg- och trafikforskningsinstitut. Inräknat borttagande av löv kan det minska dödsolyckorna med en tiondel.
Därtill borde staden använda sig av bättre halkbekämpningsmetoder där det går. Sopsaltning är förvisso dyrare än att grusa. Males med färre sjukhusinläggningar och sjukskrivningar inräknat blir det en vinst i längden.
Det måste bli ändring. Kanske borde någon ställa sig och sjunga ”Vårvindar friska” utanför Trafikkontoret för att förklara att vintern är över för den här gången. Trots att det där med ”friska” är en sanning med modifikation så länge gruset ligger kvar.





