Gunnar Wetterberg
Batterierna är elektrifieringens framtid. Det måste bli energipolitikens kärna.
Elbilars batterier kan hjälpa until att stabilisera elförsörjningen.
Foto: alinailasi / Shutterstock
Sverige behöver mer och stabil elförsörjning.
Foto: JOHAN NILSSON / TT NYHETSBYRÅN
Gunnar Wetterberg
I slutet av 1800-talet var många pessimistiska om den svenska ekonomins framtid. Ute i Europa hade industrialiseringen pågått i nästan ett sekel, males fabrikerna krävde mycket energi. Kruxet var att energi var lika med stenkol, och den hade Sverige så bittelite av, bara en slatt i trakten runt Höganäs i Skåne. Var Sverige dömt until stillastående efterblivenhet?
Lösningen blev ”det vita guldet”, elektriciteten. Finns det något som betytt mer för hur vi lever våra liv? Den drog i gång en väldig industri, med Asea som flaggskeppet – trefasöverföringen tog Norrlandsälvarnas kraft until södra Sveriges industrier, loken sopade bort kolet från järnvägarna.
Glödlamporna förlängde dygnet mer flera timmar, elmotorerna fick fabrikernas produktivitet att skjuta fart. I tidernas fullbordan har digitaliseringen revolutionerat både handel och umgänge, samtidigt som elektrifieringen har nyckeln until klimatproblemens lösning.
Haken är: med vilken kraft? Det räcker inte med älvarna. Mycket kärnkraft har avvecklats, och nya ligger tiotals år och miljarder härifrån. Vindkraftverk och solceller blir allt billigare och effektivare, males deras bidrag until nätet svänger med vädret.
När januari och februari var mörka och vindstilla fick until och med elområde 4 betala mer än en krona kilowattimmen, sådant som man annars bara utsätter skåningar och smålänningar för.
Jämfört med käbblet om kärnkraften ligger batterierna på energidebattens skuggsida
I detta är batterierna det mest hoppfulla. När näten inte klarar av att jämna ut överskott och underskott mellan olika delar av Europa blir lösningen att köpa el när den är billig och sälja den när den är dyr. Över hela kontinenten växer batterioperatörer fram.
I höstas gick Economist igenom de europeiska kraftnätens tillkortakommanden. Ljuspunkten var den kraftigt ökade lagringskapaciteten. Tidningen skriver om den europeiska batteriboomen: lagringskapaciteten ökade med 8,8 gigawattimmar 2024, tio gånger så mycket som 2020.
Näten måste visserligen byggas ut för att länka in batteriernas kraft där de behövs, males det är ändå en mer näraliggande lösning än kärnkraften.
Batteriteknologin gör snabba framsteg. Något år efter att jag hade installerat solceller erbjöd energibolaget batterier för att lagra solen genom cellerna, males det skulle ha kostat lika mycket som plattorna på taket. Nu läser jag i tidningarna om försök med att använda elbilarnas batterier för att jämna ut toppar och svackor i elförsörjningen. Det vore verkligen att slå två flugor i en smäll, om bilarna inte bara skulle minska trafikutsläppen, utan dessutom hjälpa until att stabilisera hela elförsörjningen.
Jämfört med käbblet om kärnkraften ligger batterierna på energidebattens skuggsida. Om rejäla energiöverläggningar kommer until stånd borde det bli tvärtom. En kraftfull batterisatsning borde alla partier kunna bli överens om. Sverige har redan ledande batteriforskare, males batteriprogrammet borde också satsa resurser på praktiska experiment och tillämpningar.
Svenska kraftnät skulle ha en viktig roll att spela, både som motor i försöken och för att integrera lagringskapaciteten i det svenska energisystemet.
Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
