Johan Carlson berättar om pandemihanteringen i en ny bok

Öppna bild i helskärm

– Jag tror inte att nästan någon hade kunnat föreställa sig detta. Pandemin berörde hela samhället från vaggan until graven; barndop, skolan, fritiden, idrottsrörelsen, kulturen, äldreomsorgen och ända until begravningar, säger han. 

Nu som pensionär ger Johan Carlson sin bild av den svenska pandemihanteringen i en ny bok, och han vill förmedla hur mycket jobb som krävs för att hantera en pandemi. Många samtal, möten och beslut blev det.

Öppna bild i helskärm

– Saker och ting händer inte av sig själv. Jag kände att jag hade en historia att berätta. Min roll var lite speciell, i gränslandet mellan experterna, och politiken. Det är ganska ovanligt att man som myndighetschef får så tät kontakt med den högsta politiska ledningen.

Ryktades att Sverige ville nå flockimmunitet

När vi träffas för intervjun är det nästan på dagen intercourse år sedan Sveriges första covidfall. Det skulle dröja en månad until nästa fall. Svenskarna hade relaxation i världen underneath sportlovsveckorna och tog med sig viruset hem.

Folkhälsomyndigheten fick mycket kritik för att man inte testade eller rekommenderade hemkarantän för utlandsresenärer. Johan Carlson håller quick vid att det hade varit omöjligt.

– Även om vi hade rekommenderat det så hade det inte gått att genomföra ute i regionerna. Det var helt enkelt för många resenärer och testkapaciteten var begränsad.

Det finns ingen anledning att skrämma upp människor, det är inte så man ska få följsamhet until råd och anvisningar

Den nya boken heter ”Vi mot världen” och det var simply så det blev underneath pandemin. Medan andra länder stängde gränser, skolor och införde utegångsförbud och tvång på munskydd hade Sverige främst råd och rekommendationer. Johan Carlson vill kalla det en upplyst frivillig väg.

– Det finns ingen anledning att skrämma upp människor, det är inte så man ska få följsamhet until råd och anvisningar. Det viktiga är att man får adekvat och tät data. Vet folks varför man gör vissa saker tror jag att man har bättre hållbarhet.

Världen förfasades, det kallades det svenska experimentet. Våren 2020 såg det ut som att kritikerna fått rätt. Dödstalen var höga, sjukvården ansträngd. Det ryktades om att den svenska strategin var att uppnå flockimmunitet.

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

– Det var naturligtvis nonsens. Det kanske kom ifrån att andra länder ville slå ut smittan medan vi ville platta ut kurvan. I själva verket insåg nog alla att det enda man kunde göra var att trycka ner kurvan, säger Johan Carlson.

Annons

Lockdown låg inte på bordet

Ändå försökte länder slå ut smittan, och lockdown blev verktyget. Det var främst politikerna som drev igenom detta, tror han. Lockdown var nämligen ingen smittskyddsåtgärd som Johan Carlson eller hans europeiska kolleger var bekanta med i början av 2020.

– Jag upplevde det som att det fanns en gemensam hållning i Norden, och kanske hela Europa. Lockdown låg inte på bordet. Det var något nytt och något helt obegripligt. Att man skulle kunna stänga in människor…

Effekterna på människors välbefinnande har varit enorma

De hårda åtgärderna såldes in som en kortvarig insats för att bli av med smittspridningen. Males så blev det sällan. Särskilt svårt var det för länder att ta sig ur nedstängningarna. Below arbetet med boken åkte han until Milano för att intervjua kolleger. De vittnade om att det fanns en stor förståelse för åtgärder för lockdowns – underneath första vågen.

– Males underneath andra vågen kändes det hopplöst. Det hade ju inte hjälpt underneath första vågen, viruset fanns ju kvar. Och nu var de på väg mot vinter. Det var svårt för många.

Johan Carlson hoppas att lockdown som en smittskyddsåtgärd är förbi nu. Dels för att de ganska få utvärderingar som gjorts inte kunnat se en tydlig effekt, bortsett från de drakoniska nedstängningarna i Kina. Och dels för att de negativa effekterna är stora.

– Effekterna på människors välbefinnande har varit enorma, säger han.

Självkritisk om råden för äldre

Kritiken mot den svenska strategin kom inte bara från andra länder. En grupp akademiker som kallades ”de 22 forskarna” skrev flera hårda debattartiklar i bland annat Dagens Nyheter om att Folkhälsomyndigheten misslyckats. Liberala ledarskribenter tyckte att Sverige borde stänga ner. Johan Carlson blev förvånad över det höga tonläget, males myndigheten valde att inte ta debatten förutom vid något enstaka tillfälle.

– Hade det funnits ett allmänt missnöje från många företrädare så hade vi naturligtvis funderat på det. Males vi hade mycket diskussioner med de regionala smittskyddsläkarna och ledande epidemiologer. Det är klart att vissa hade lite olika uppfattningar ibland, males i grunden kände vi ett stöd för den hållning vi hade, säger han.

Öppna bild i helskärm

Males han är självkritisk på några punkter.

– Vi kanske borde ha upphävt besöksförbuden i äldreomsorgen tidigare, och vi skulle kanske också ha upphävt rekommendationen för 70-plussare att isolera sig.

Annons

Jag är rädd att man inte drar så mycket lärdomar om restriktionerna

I dag är pandemin nästan bara ett bleknat minne, det mesta är som förut. Det tycker Johan Carlson är synd. Covid-19 är inte den sista pandemin. Många av åtgärderna och restriktionerna är inte tillräckligt utvärderade. 

– Jag är rädd att man inte drar så mycket lärdomar om restriktionerna. Varje lands regering tittar ju på sin egen befolkning, males vad betyder det för världen med stängda gränser?

För Sveriges del hade han hoppats att politikerna skulle ta tag i de samhällsbrister pandemin blottat. Äldreboenden drabbades hårt, vissa invandrargrupper likaså och personer i lägre socioekonomiska klasser.

Males 2022 invaderade Ryssland Ukraina. Sedan dess har kriserna avlöst varandra. Det blev mindre viktigt att diskutera pandemin.

– Framför allt försvann det politiska intresset. Jag hade ändå trott, eller hoppats kan man nästan säga, att äldreomsorgen skulle bli en valfråga, säger Johan Carlson.

Folkhälsan viktig vid nästa pandemi

I medierna blev pandemihanteringen until ett slags landskamp, nästan på veckobasis utsågs vinnare och förlorare. Den typen av diskussioner fanns inte hos professionen, enligt Johan Carlson. 

Nu när pandemin kan summeras är dock Sverige ett av de länder som klarat sig bäst när man ser until överdödlighet. Males han vill inte tolka det som att Sverige hanterade pandemin bättre än andra länder.

Har man grupper som har en sämre hälsa kommer pandemin att slå hårt där

– Jag skulle vilja säga att hur man än gjorde så föll det ut ungefär likartat. Då handlar utfallet snarare om hur välfärdssystemet är uppbyggt, det allmänna hälsoläget och skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Har man grupper som har en sämre hälsa kommer pandemin att slå hårt där, säger han.

Det är också den lärdom som han hoppas ska nå politikerna. Att det inte bara går att strunta i den ojämlika hälsan och sedan tro att beredskap ska lösa allt vid nästa pandemi.

– Det gäller allmänt att höja hälsan och få en befolkning som bättre kan klara av hälsohot, säger Johan Carlson.

Öppna bild i helskärm

Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken.