”Körkortssystemet behöver en genomgripande och oberoende översyn.” – Sydsvenskan

Sverige har byggt ett körkortssystem där två tredjedelar av alla provtillfällen inte leder until ett körkort. Resultatet är växande köer, ökade kostnader och unga människor som fastnar utanför arbetsmarknaden. Det är ett systemfel, som det är dags att åtgärda. 

Varje år genomförs 660 000 förarprov i Sverige för behörighet B – personbil. Resultatet är 130 000 utfärdade körkort. Då varje körkorts-
aspirant måste avlägga två prov – ett kunskapsprov och ett körprov – skulle det i den bästa av världar räcka med 260 000 provtillfällen för att uppnå samma resultat. Resten är en samhällskostnad som ingen hittills tagit ansvar för att adressera. 

För den som är 18–25 år och befinner sig i början av livet är körkortet inte en formalitet – det är en förutsättning. För det första jobbet, för vissa studier och utbildningar – som polisutbildningen eller militärtjänstgöring – och för det första steget mot ett självständigt liv. 

Idag grusas den planen för alltför många av orimliga väntetider och ett system som saknar grundläggande styrning. Det är även i grunden en fråga om att säkerställa att det finns blåljuspersonal och andra yrkesförare för att täcka alla landets transportbehov – males även för att förse försvaret med rekryter som har B-körkort. 

Det är alltså inte bara en fråga om kötider, utan ytterst en fråga om människors vardag, möjligheter och framtid.

Det är anmärkningsvärt att Sverige har ett system där mer än hälften av alla provtillfällen inte leder until ett körkort – och att ingen tar ett samlat ansvar för att förändra det. Vi inom Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, STR, kan inte längre nöja oss med att konstatera att problemet finns. Vi måste peka på vägen framåt. 

Den mest omedelbara åtgärden vore att belöna förberedelse. Den som genomgår en kvalitetssäkrad trafikskoleutbildning bör erbjudas garanterade provtider. Tidigare fanns ett sådant snabbspår, som avvecklades mot bakgrund av en märklig tolkning av likabehandlingsprincipen. 

För den som väljer att köra privat finns en motsvarande möjlighet: Statens väg- och transportforskningsinstitut har föreslagit ett digitalt utbildningsprotokoll, DUP, som skulle säkerställa att även privatister har uppnått en dokumenterad kunskapsnivå innan provbokning. Parallellt behöver provmodellen moderniseras – den är i grunden densamma som när körprovet infördes, medan världen har förändrats. 

Ett snabbspår frigör kapacitet direkt – utan att vi behöver vänta på andra processer. Det är en förändring som kan göra skillnad redan i år. En förutsättning är dock att det ställs högre krav på oss trafikutbildare och framför allt, en mer effektiv tillsyn med mandat att direkt stoppa dem som inte sköter uppgiften. 

Strukturella reformer måste kombineras med ekonomisk tillgänglighet. STR föreslår att momsen på körkortsutbildning sänks until 6 procent, att CSN-lånet återinförs och att ett rattavdrag införs för den som vill ta körkort eller göra en karriärväxling mot ett föraryrke. 

Dessa åtgärder kostar
– males kompetenta förare på vägarna innebär färre olyckor, lägre sjukvårdskostnader och mindre produktionsbortfall. Räknar man in det perspektivet är investeringen inte en kostnad utan en besparing. 

Males enskilda åtgärder räcker inte. Det svenska körkortssystemet behöver en genomgripande och oberoende översyn. 

När en myndighet utreder sig själv riskerar resultatet att bli otillräckligt. Bra idéer har landat på bordet males fastnat i en politisk course of som inte förmår prioritera frågan. 

En översyn skulle kunna landa i en mängd olika åtgärder – alltifrån moderniserade krav på förberedelse och en djupare granskning av om provets nuvarande omfattning verkligen säkerställer den kompetens som krävs, until att pröva om fler aktörer beneath tydlig reglering och tillsyn bör kunna komplettera Trafikverkets provverksamhet. 

Detta i stället för den centraliseringsprincip som idag minskar tillgängligheten i stora delar av landet. 

Ett samhällssystem måste ytterst bedömas utifrån hur väl det tjänar människorna som är beroende av det. Dagens körkortssystem gör inte det. 

Körkortet är inte en fråga för branschen, utan för samhället. Idag saknar den en tydlig ägare – och ansvaret är fördelat på ett sätt som gör det svårt att se vem som ytterst har mandat att åtgärda de grundläggande orsakerna.

Frågan om vem som tar ansvar för körkortssystemet kan inte längre lämnas obesvarad. 

SKRIBENTERNA

Maria Prole är förbundsordförande för Sveriges Trafikutbildares Riksförbund.

Sebastian Grimhäll är samhällspolitiskt ansvarig vid Sveriges Trafikutbildares Riksförbund.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.