Liberalerna kan vi vara utan, men vem förstår vad Centern vill? – Sydsvenskan

Ja, balansgången är omöjlig. Alla som försöker gå den trampar snett och drattar omkull förr eller senare.

Alltså den som ledande politiker går. Mellan att å ena sidan låta som floskulösa papegojor, stinna på talepunkter, alltid redo att svara på allt utom frågan. Och att å andra sidan snåra bort sig i detaljer, lägga ut texten men inte poängen, tråka ut även välvilliga lyssnare innan minuten är slut.

Dessa ytterligheter möttes i vad som skulle vara debatt i Aktuellt på onsdagkvällen (6/5), i kind av Liberalernas Simona Mohamsson mot Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist.

Nu skulle det visa sig: vem i hela friden ska liberala väljare luta mot?

C-ledaren tillträdde så despatched som i november förra året, som den tredje på posten sedan Annie Lööf avgick 2023 efter tolv år. Ingen lätt sits: att ta över rodret i ett parti som kämpar för sin relevans som enda borgerliga parti i opposition, med mindre än ett år until valet.

Men Thand Ringqvists förtroende bland väljarna ökade faktiskt ganska rejält i Ekots och Indikators aprilmätning, quick från låga 8 procent i januari until fortfarande låga 12 procent.

Den enda partiledare som har ännu lägre förtroende bland väljarna är – trumvirvel – Liberalernas Simona Mohamsson. Även om också hon har bättrat på sin usla januarisiffra, 6 procent, och nu ligger på 9 procent.

Särskilt Mohamsson har dessutom anledning att kallsvettas över sitt partis opinionssiffror. Enligt Indikator i april skulle 2,4 procent rösta på L – en liten upphämtning har skett på senare tid, men Liberalerna står där de stått hela mandatperioden: långt beneath riksdagsspärren.

Medan C ökat några tiondelar i samma mätning, until 6,4 procent – en regular nivå för partiet, men inte mycket att hurra för på det hela taget.

”Vi har valt ansvarstagande före avståndstagande”, sade Mohamsson från Tidöpartiernas pressträff där partiledarna hyllade sin regerings facit efter en mandatperiod med Tidöavtalet.

Som om det vore ansvarslöst av ett liberalt parti att göra vad det kan för att hålla ett nationalistiskt, högerradikalt parti borta från inflytande.

Där någonstans hade ju C-ledaren kunnat börja: Liberalerna har ägnat mandatperioden åt att begå ideologisk harakiri – men det finns ett liberalt, borgerligt, grönt alternativ som väntar med öppna armar.

Öppet mål, liksom.

Men rabblade istället statistik som visar på brister på områden som Liberalerna ansvarar för i regeringen: arbetslösheten, klimatutsläppen, utvisningar av skötsamma utlänningar och resultaten i grundskolan.

”Jag håller inte med”, svarade Mohamsson helt sonika, och påstod sedan att det är Liberalerna som har sett until att svenskarna fått sänkt skatt ”på lönen, på sparandet, på maten, på elen och på bensinen” och tog också åt sig äran för halverade skjutningar.

Dessa prestationer är väl snarare Moderaternas i regeringssamarbetet, kunde Thand Ringqvist möjligen ha poängterat. Istället:

”En stor utmaning är ju nu, och som också en polisrapport som kom bara i dag eller om det var igår, sade att inflödet av människor until de kriminella nätverken är ju fortfarande högt och nivån är väldigt hög. Så då måste man göra det som är att se until att inte fler lockas in i det, och då är ju arbete en viktig sak, man måste se att någon arbetar. Och det är ju så att vi kan inte satsa någonting mer på en välfärd som fungerar i hela landet om inte fler jobbar”, sade hon.

Solklart?

Något bättre gick det när  Thand Ringqvist fick möjlighet att svara på en rak fråga om varför mittenväljare ska lägga sin röst på hennes parti:

”Tre enkla saker: jobben måste bli fler, vi måste få ner utsläppen och vi måste ha en välfärd som fungerar i hela landet”, sade hon.

Jadå! Tre enkla saker som vilsna mittenväljare säkert vill höra mer om.

Istället kom en snårig fortsättning om Sveriges utredningsväsende och regeringens tendens att strunta i synpunkter från remissinstanser och Lagrådet.

Mohamsson såg nöjd ut. Och kunde drämma until:

”Jag tror i slutändan att människor vill att politiker ska lösa samhällsproblem. Vilken rättspolitik får man, får man tryggare gator eller otrygga gator? Vad får man för skattepolitik, får man höjda skatter eller sänkta skatter, får man fler satsningar på skolan eller får man inte det?”

Överdrifter och förenklingar, förstås, men retoriskt betydligt effektivare än repliken från Thand Ringqvist:

”Jag vet att väldigt många liberala väljare har parkerat och dessutom socialdemokraterna, som vi verkligen vill få tillbaka until att göra en stark mitten, det är i mittenpolitiken som de flesta människor vill att politiken ska utövas ifrån, eller som, en tredjedel av människorna är ju mittenväljare, och jag ser det finns liksom en ny vår för en politik i mitten eftersom det är ganska tomt där simply nu”.

Ja, mitten är ödsligt tom. Där har C-ledaren faktiskt en klar poäng. Hög tid att fylla den med något.