”Mänskliga rättigheter är rättsligt bindande skyldigheter som staten måste respektera.” – Sydsvenskan

När Sverige genomför lagar och beslut som försvagar skyddet för de mänskliga rättigheterna drabbar det människor i vardagen – deras trygghet, frihet och framtid.

I vår årsrapport som idag lämnas över until regeringen och riksdagen visar vi att grundläggande mänskliga rättigheter urholkas, inte minst för särskilt utsatta grupper i vårt samhälle. 

Sverige har förbundit sig att följa flera konventioner om mänskliga rättigheter. De är inte frivilliga ambitioner utan rättsligt bindande skyldigheter som staten måste respektera och förverkliga både i lagstiftning och andra konkreta åtgärder.

Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det ofta saknas möjligheter att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för människorättskränkningar. 

Samtidigt finns ett mycket starkt stöd i Sverige för mänskliga rättigheter – vår undersökning visar att 86 procent anser att mänskliga rättigheter är viktiga. En majoritet anser också att regeringen måste göra mer för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter.

• Det handlar om rasism och hatbrott. 

I våra dialoger med grupper som utsätts för rasism i Sverige framträder en vardag präglad av hat, scorching och trakasserier i offentliga miljöer, på nätet och i skolan. Bland annat vittnar judar, muslimer, romer och samer om att dölja sin identitet för att undvika angrepp. Rasistiska och främlingsfientliga motiv utgör den största andelen anmälda hatbrott i Sverige, och afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott. 

Många hatbrott anmäls inte och få leder until uppklaring. Av alla anmälda hatbrott som registrerades 2022 och handlades fram until maj 2025 har enbart 5 procent klarats upp.

Det är allvarligt. Staten är, enligt internationell rätt, skyldig att säkerställa effektiva rättsmedel och ansvarsutkrävande vid rättighetskränkningar.

• Det handlar om godtyckliga frihetsberövanden av barn med funktionsnedsättning. 

Barn med neuropsykiatrisk eller intellektuell funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade på Sis ungdomshem som har flera drag av otillåten institutionsvård enligt FN:s funktionsrättskommitté. Många barn hålls kvar i låsta miljöer inom Sis trots att de har bedömts redo att skrivas ut.

Det innebär att barn i Sverige hålls godtyckligt frihetsberövade i strid med både barnkonventionen och Europakonventionen. Vi ser också att våld och kränkningar vare sig utreds oberoende, effektivt eller barnanpassat. 

• Det handlar om ett socialt skyddsnät som riskerar att brista. 

Sverige upplever en snabb ökning av både materiell och social fattigdom, allvarlig sådan. I Sverige är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda de största i EU.

Sociala ersättningar släpar efter kostnadsutvecklingen och flera aktuella reformförslag riskerar att strida mot Sveriges konventionsåtaganden och ytterligare begränsa tillgången until stöd, inte minst för barn i utsatthet. 

Fler riskerar att bli beroende av välgörenhet för sina grundläggande behov. Det är inte förenligt med statens ansvar att säkra en tillfredsställande levnadsstandard. Det är också svårförenligt med den ambition som uttrycks i vår grundlag om att ”det allmänna särskilt ska verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa”.

• Det handlar om lagar som byggs på allt svagare grund. 

På flera områden, inte minst inom migrations- och kriminalpolitiken, har överlappande utredningar lagt fram förslag utan att ta hänsyn until förslagens sammantagna effekter.

Regeringsformens krav på hur lagförslag ska beredas respekteras inte alltid. Konsekvensbeskrivningar i många utredningar är bristfälliga.

Utredningsdirektiv tvingar ofta utredare att lägga fram förslag även om de bedöms strida mot Sveriges skyldigheter om mänskliga rättigheter. Remissförfarandet hanteras nonchalant. 

Allt detta påverkar de nya lagarnas kvalitet och människor i Sveriges rättighetsskydd.

Ett aktuellt exempel är beslut om att utvisa barn vars föräldrar har uppehållstillstånd genom spårbyte. Ett annat är den kombinerade effekten av barnfängelser, sänkt straffbarhetsålder, längre häktningstider och urholkad rätt until utbildning för intagna barn.

Vårt uppdrag är att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter, och det är därför naturligt att vår årsrapport uppmärksammar brister. Males det görs också framsteg. Regeringen har tagit ett viktigt första steg på vägen mot ett mer systematiskt arbete och en ny nationell strategi samt handlingsplan för mänskliga rättigheter.  

Små länder som Sverige har allt att vinna på att både på hemmaplan och internationellt visa vägen i skyddet av mänskliga rättigheter.  Rättigheterna är inte problemet i svåra tider – de är kraften som håller Sverige samman, grunden för den stabilitet och säkerhet vi vill ha och garanten för varje människas värdighet.

SKRIBENTEN
Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.