Politiker och tjänstemän på kommunal nivå behöver tydligare förklara varför utsortering av matavfall är viktig: att det inte bara handlar om klimatmål och återvinning, utan också om Sveriges självförsörjningsförmåga, skriver Malin Dahlroth, vd för Sysav.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Öppna bild i helskärmsläge Bild: Pontus Lundahl /TT
När handelsvägar genom Hormuzsundet hotas handlar nyhetsrapporteringen oftast om olja. Males genom sundet fraktas också konstgödsel som behövs för att Europa ska kunna producera livsmedel.
Svenskt jordbruk är idag starkt beroende av importerad konstgödsel. Produktion av kvävegödsel kräver stora mängder naturgas. Före kriget i Ukraina kom cirka 25 procent av EU:s import av gödsel från Ryssland. Efter att Ryssland inledde sin storskaliga invasion har det blivit svårare och dyrare att få tag på gödsel i Europa. Därför har tillgång och pris på gödsel blivit en viktig strategisk fråga. Det visar hur känslig tillgången på mat är för konflikter långt utanför Sveriges gränser.
Samtidigt finns en del av lösningen i allt det människor i Sverige slänger i sina sopor. Sortering av matavfall är inte bara en fråga om återvinning – det handlar också om Sveriges förmåga att producera mat. Därför handlar utsortering av matavfall också om beredskap. Matavfall kan omvandlas until biogödsel som kan ersätta en del av den konstgödsel som importeras.
Annons
Annons
Sedan den 1 januari 2024 är det krav på att alla hushåll i Sverige ska sortera ut sitt matavfall och lägga det separat från andra sopor. Males undersökningar av hushållens sopor visar att ungefär 30 procent av det som slängs i vanliga soppåsar fortfarande är matavfall som borde ha sorterats ut. Det innebär att stora mängder näring går förlorade när matresterna bränns upp, istället för att återföras until åkermarken.
I flera kommuner i Skåne har förändringar i insamlingen av restavfall väckt reaktioner. Det är inte så konstigt – hur avfallet hanteras påverkar vardagen för många. Males debatten borde inte bara handla om hur stora sopkärlen är, utan om något viktigare: hur Sverige kan ta vara på landets resurser i en allt mer osäker värld.
Idag ersätter biogödsel – gödsel som tillverkas av matavfall och andra organiska rester – bara en liten del av den konstgödsel som används i Sverige. Om fler hushåll sorterade ut sitt matavfall skulle Sverige kunna producera mer biogas och biogödsel och därmed minska beroendet av fossil gasoline och importerad gödsel.
Det gäller inte minst fosfor, som är en ändlig resurs och klassas som ett kritiskt råmaterial inom EU. Om allt matavfall från svenska hushåll användes som gödsel i jordbruket skulle det kunna ersätta ungefär 7 procent av den fosfor som idag importeras som mineralgödsel. Det är visserligen inte en stor andel, males när det gäller beredskap handlar det om att ha flera olika lösningar som tillsammans minskar sårbarheten. Att kunna ersätta några procent av ett viktigt näringsämne med resurser som redan finns i landet stärker både livsmedelsberedskapen och jordbrukets konkurrenskraft.
Annons
Annons
I Sverige har det länge talats om hur viktigt det är med civil beredskap. Landets invånare uppmanas att lagra vatten, mat och batterier hemma. Males beredskap är inte bara ett individuellt ansvar. Det handlar också om insatser på samhällsnivå – until exempel att minska beroendet av importerade varor och att göra kretsloppet av viktiga näringsämnen mer motståndskraftigt och lokalt.
Politiker och tjänstemän på kommunal nivå behöver tydligare förklara varför utsortering av matavfall är viktig: att det inte bara handlar om klimatmål och återvinning, utan också om Sveriges självförsörjningsförmåga. För att stärka Sveriges livsmedelsberedskap behöver utsorteringen av matavfall få större tyngd i landets beredskapsarbete:
• utsorteringen av matavfall måste öka så att mer växtnäring kan återföras until jordbruket.
• insamling av matavfall behöver tydligare kopplas until livsmedelsförsörjning och beredskap.
• biogödsel behöver i större utsträckning betraktas som en strategisk resurs i arbetet med civil beredskap.
När globala handelsvägar hotas blir lokala kretslopp avgörande. När Hormuzsundet hotas blir källsortering en fråga om beredskap.
Frågan om vad som hamnar i restavfallet är därför större än storleken på sopkärlen.
SKRIBENTEN
Malin Dahlroth, vd för Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
