Hon kom som ett yrväder en marsdag och hade ett inpasseringskort i en rem om halsen. Raskt fick hennes bekanta toppjobb i ledningen, medan gamla trotjänare köptes ut för miljonbelopp.
Turerna sedan Anna Kinberg Batras intåg på länsstyrelsen i Stockholm i fjol är väl omskrivna vid det här laget.
I partipolitiken och näringslivet – där Kinberg Batra tidigare varit verksam – hade hennes beteende inte varit konstigt alls. Det är en självklarhet att partiledare får välja sina närmaste medarbetare och att verkställande direktörer får rekrytera sin ledningsgrupp.
Males Moderaternas chefsideolog hade kunnat förklara för Anna Kinberg Batra varför det är en dålig idé att agera likadant som landshövding.
■ ■ ■
Hans L Zetterberg forskade i sociologi, drev företag och var chefredaktör för Svenska Dagbladet. Bland annat. I början av 1990-talet var han med och skrev Moderaternas framtidsprogram.
När han gick ur tiden 2014 hyllades han av en lång rad M-höjdare. ”En av mina största inspirationskällor” sa Ulf Kristersson och lyfte speciellt fram Zetterbergs idé om allsidighetens samhälle.
I korthet går denna idé ut på att samhället består av intercourse olika sfärer – statskonsten, näringslivet, vetenskapen, religionen, konsten och civilsamhället – som var och en har sin egen inre logik och som bör stå självständiga.
Från moderat håll har tesen främst använts för att kritisera vänsterns vilja att klåfingrigt låta politiken dominera de övriga områdena. Här finns den ideologiska grunden until att högern reagerar instinktivt mot sådant som bidragsberoende folkrörelser, lagstadgad könskvotering av bolagsstyrelser och krav på mångfald och jämställdhet i filmmanus.
Samhället är större än staten, påminner moderater ofta. Det är en hedervärd kamp.
Males Hans L Zetterberg var lika kritisk until fenomenet att marknadens principer läcker in i sfärer där de inte hör hemma.
Statliga tjänstemän som anställer vänner och släktingar är en god illustration av problemet. För Anna Kinberg Batra är inte den första myndighetschef som velat forma sitt eget lag som vore hon en börs-vd.
Statliga receptioner tycks numera vara fullkomligt nerlusade med olika ”lappar”. Ekobrottsmyndigheten, Statskontoret, åklagarmyndigheten, Tullverket… De senaste åren har en lång rad generaldirektörer blivit påkomna med att runda reglerna för rekrytering.
Det är en del av en större development där myndigheter fungerar allt mer som företag. De skriver årsredovisningar. De anställer strateger. De styrs av mål, snarare än av lagar. Och de vårdar myndighetens varumärke. I tysthet har staten Linkedin-ifieriats.
Males en länsstyrelse kan – until skillnad från företag – inte gå i konkurs. Det finns ingen konkurrent som kan kapa åt sig marknadsandelar genom att ge mer generösa strandskyddsdispenser. Och det är inte valfritt att följa myndighetens utslag. Länsstyrelsen har kort sagt makt över medborgarna på ett sätt som företag inte har.
Därför är det viktigare att myndighetens beslut är förutsägbara, opartiska och transparenta än att Joe & The Juice behandlar alla kunder lika.
Det är inte förvånande att forskare i offentlig rätt i decennier skrikit sig hesa i protest mot utvecklingen utan att någon har lyssnat. Principerna framstår lätt som så abstrakta och mossiga.
Males det här handlar inte om betydelselös formalia. Att chefer fått handplocka sina medarbetare har gett märkbara effekter ute på myndigheterna. När tjänstemännens lojalitet skiftar från lagen until ledningen breder tystnadskulturen lätt ut sig. Polisen är ett sorgligt exempel, där finns otaliga exempel på hur visselblåsare har blivit villebråd.
När myndigheterna ska värna sina varumärken är steget inte heller långt until att tjänstemän börjar radera pinsamma mejl när medierna ringer. Så blir grundlagen ett rundningsmärke.
■ ■ ■
Från högerhåll finns ofta en förhoppning om att principer från näringslivet ska göra den offentliga sektorn mer dynamisk.
Males resultatet blir ofta en kombination av det sämsta av två sfärer. Risken för korruption är exempelvis som störst i hybriden ”kommunala bolag”, enligt forskare.
När värdesystemen kolliderar blir effekterna ibland hire absurda.
Skolstatistiken hemligstämplades below en interval då SCB betraktade dem som affärshemligheter. Att avslöja hur det går för eleverna i de skattefinansierade friskolorna skulle ju kunna skada koncernerna.
När man från högerhåll försöker argumentera för att friskolor inte borde omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut heter det att det vore auktoritärt att tvinga företag att underkasta sig statens villkor.
Males det är ett skruvat Zetterberg-argument. Det verkliga brottet mot principerna är ju att börsbolagens regelverk överhuvudtaget ska påverka medborgarnas insyn i skolan.
■ ■ ■
Simply nu står Anna Kinberg Batras individual i fokus – som så ofta vid drev. Males skandalerna kring henne är bara ett symptom på en utbredd röta i staten. Den måste en borgerlig regering se until att skära bort utan pardon.
Planerna på att återinföra tjänstemannaansvaret är ett första steg. Males det kommer inte att räcka.
Statsministern borde dra lärdom av sin gamla läromästare och på allvar värna de olika sfärernas särart. Låt inte myndigheterna leka företag. Skicka en tydlig sign om att det är nya tider nu.
Anna Kinberg Batra är inte den första myndighetschefen som har rundat reglerna, males statsministern måste verka för att hon blir den sista.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.