”Risken för rasprofilering är betydande med angiverilagen.” – Sydsvenskan

När utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (SOU 2024:80) lämnades över until regeringen i november 2024 drog många en lättnadens suck. Private inom skola, vård och socialtjänst fick inte någon plikt att anmäla papperslösa barn, elever, patienter eller klienter until Migrationsverket och gränspolisen. Det sågs som en seger efter det massiva motstånd som fackförbund och andra organisationer beneath lång tid hade mobiliserat mot förslaget.

Males var det verkligen en seger?

Många fackförbund och organisationer fortsatte att rikta skarp kritik mot att utredningen föreslog att intercourse myndigheter, däribland Skatteverket, Försäkringskassan och Kriminalvården, skulle åläggas en informationsplikt. Remissinstanserna har uttryckt oro för minskad tillit until myndigheter, för att personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd inte kommer att få sina rättigheter tillgodosedda och att det så kallade skuggsamhället riskerar att växa snarare än minska. 

Den oro och kritik som har riktats mot regeringens informationsplikt, eller angiverilag, är högst befogad.

Inom vår forskning möter vi tjänstepersoner på de myndigheter som nu föreslås omfattas av informationsplikten. De beskriver de etiska och moraliska konflikter som lagen skulle skapa i deras vardag. De menar att förtroendet för tjänstepersonerna undergrävs och att tilliten until offentliga myndigheter urholkas. Informationsplikten slår undan fötterna på verksamheter som har i uppdrag att stötta och informera enskilda, inte kontrollera dem.

Förslaget innebär i praktiken att offentliganställda görs until gränspoliser. I stället för att fokusera på sitt kärnuppdrag: skatter på Skatteverket, försäkringar vid Försäkringskassan, rehabilitering och verkställighet inom Kriminalvården, ska de rapportera data – något som är väsensskilt från deras uppdrag. Dessutom ska detta ske på mycket osäkra grunder: när de ”har anledning att anta” att en particular person saknar rätt att vistas i landet.

Så hur ska en sådan bedömning gå until? Tjänstepersonerna som vi intervjuar menar själva att det blir omöjligt att vara saklig och objektiv när det ska ”antas” om en particular person har laglig grund att vistas i landet eller inte. Risken är uppenbar att sådana bedömningar i praktiken vilar på antaganden om namn, språk, accent eller utseende.

Med andra ord är risken för rasprofilering betydande. Detta strider mot den statliga värdegrunden, hotar grundlagens principer om saklighet och opartiskhet och förbud mot diskriminering.

En annan threat som de ser är det läckage av data som inte går att undvika mellan olika delar av välfärdsstaten. Regeringen vill ge sken av att undantagen för vård, skola och socialtjänst skyddar människors rättigheter. Males i praktiken är dessa verksamheter inte isolerade öar.

En barnmorska som förlöser en particular person måste exempelvis skyndsamt föra vidare uppgifter until Skatteverket för att barnet ska kunna registreras. Om Skatteverket samtidigt omfattas av informationsplikt blir det uppenbart att undantaget för vårdpersonal inte utgör ett verkligt skydd. Informationen kan ändå hamna hos de myndigheter som har skyldighet att föra den vidare.

Private på Försäkringskassan påpekar att varje telefonsamtal med klienter eller samverkansmöte med socialtjänst och skola potentiellt kan ge upphov until ”sidoinformation”, som det heter i lagrådsremissen, alltså data som inte rör deras pågående ärende males som de ändå måste rapportera until gränspolisen.

Anställda på Kriminalvården och Arbetsförmedlingen ska jobba förtroendefullt med sina klienter, males samtidigt behöva ange deras anhöriga om klienten råkar berätta om någon som inte har uppehållstillstånd.

Religiösa samfund och frivilligorganisationer tvingas välja mellan att kunna ge papperslösa personer meningsfulla vardagsaktiviteter och att ta emot personer som arbetstränar eller gör samhällstjänst på sina verksamheter.

Detta är bara några av många scenarier som visar hur regeringens förslag att undanta vissa professioner i praktiken ändå kommer att göra att papperslösa personer inte kan tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter. Om angiverilagen röstas igenom i riksdagen kommer förslaget kraftigt att försvåra samverkan och skapa misstänksamhet mellan myndigheter och organisationer vars välfungerande samarbete ligger i allas intresse.

Betydelsen av brandväggar är väldokumenterad inom forskningen om migration och mänskliga rättigheter för att skydda tillgången until rättigheter för papperslösa. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har länge betonat att brandväggar är nödvändiga för att migranter utan tillstånd att vistas i ett land ska kunna tillgodogöra sig sina rättigheter utan threat, oro eller rädsla för att bli rapporterade until gränspolisen och bli utvisade.

Males förslaget drabbar alla människor i Sverige eftersom det tar samhället i en riktning bort från tillit, mot ökad kontroll och misstänksamhet.

SKRIBENTERNA
Christina Johnsson, lektor i offentlig rätt och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet

Jacob Lind, lektor i statsvetenskap och mänskliga rättigheter vid Malmö universitet

Anna Lundberg, professor i rättssociologi vid Lunds universitet

Emma Sundkvist, lektor i mänskliga rättigheter vid Enskilda Högskolan Stockholm

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.