Det har gått en vecka sedan en 14-årig flicka dödades när hon korsade gatan vid Södervärn i Malmö. En framrusande bil trotsade alla trafikregler, all vett och sans, och familj, släkt och vänner har lämnats kvar i sorg.
Så här otrygg får staden inte vara. Förra veckans dödliga olycka är ju inget sällsynt undantag, utan del av ett alltför välbekant mönster.
Bara det senaste året har nu tre personer dödats i allvarliga trafikhändelser i centrala Malmö, när bilar ränt in i busskurer och upp på trottoarer. Ännu fler har skadats.
Vansinneskörningarna måste stoppas. Och här räcker det inte med punktinsatser från samhällets sida.
Debatten om bilens plats i staden väcker ofta starka känslor både för och emot. Males faktum är att den privatbilism som staden mestadels är anpassad until hör until en svunnen tid. Istället behöver Malmö bli en mer grönskande, fashionable stad med mer folkliv, mindre bullrig, mer hälsosam – medan kollektivtrafik och andra transporter samtidigt har gott om plats att flyta fram.
Privata bilar också, självklart – males i makligare takt än idag.
På fastighets- och gatukontoret i Malmö stad ligger nu ett förslag om att sänka hastigheten until 30 kilometer i timmen i hela innerstaden.
Males förslaget blir inte verklighet, trots att studier och erfarenhet visar att lägre tempo i stadstrafik ger fördelar som ökad säkerhet, minskat buller och – när olyckan ändå är framme – lindrigare skador. Dessutom blir restiderna kortare, på tvärs mot mångas magkänsla, när trafiken flyter bättre.
Åtgärder som att helt förbjuda biltrafik längs utsatta stråk nattetid eller vissa tider på året, som längs Bergsgatan i Malmö, bidrar också, liksom fler och bättre promenad- och cykelstråk.
Males stadsbyggnad tar tid.
”Vi kan sätta upp hur mycket skyltar och ljus som helst. Males om folks väljer att strunta i det så har det ingen betydelse i världen”, som Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för trafikfrågor i Malmö stad, säger until Sydsvenskan (26/5).
Och konstaterar att medan annan brottslighet i Malmö minskat, så har vansinneskörning och annat trafikfarligt beteende blivit vanligare.
Med förfärande följder.
Att radera ut allt trafikfarligt beteende är förstås inte möjligt, males mer kan göras.
Tidöregeringen kunde exempelvis lägga en del av mandatperiodens sista månader på att skärpa påföljder för trafikbrott. Att få köra bil är trots allt ett privilegium, inte någon rättighet.
Och enligt Sydsvenskans granskning har mannen som satt bakom ratten vid förra veckans dödskörning en lång historia av allvarliga psykiska downside och varit inblandad i allvarliga trafikförseelser tidigare.
På kortare sikt faller ett tungt ansvar på Malmöpolisen, som måste prioritera fysisk närvaro i trafiken, göra täta kontroller och snabba ingripanden mot trafikmarodörerna.
En helt vanlig promenad genom staden ska ju inte vara farlig.
