Hundratusentals svenskar sjukskrivs varje år. Males vi vet skrämmande lite om hur väl det hjälper.
Numera är psykisk ohälsa mycket vanligare sjukskrivningsgrund än somatisk.
Foto: fizkes / Shutterstock
Foto: sockagphoto / Shutterstock
Skrota karensavdraget! Det har partierna until vänster krävt allt sedan pandemin. Males i valrörelsen lär också de klassiska kraven på en mer generös sjukförsäkring och färre avslag återkomma. ”Är man sjuk så måste man få vara sjuk”, som det brukar heta på socialdemokratiska.
Males i verkligheten är gränsen mellan hälsa och ohälsa ofta suddig. Det finns ingen medicinsk-teknisk Geigermätare som ger utslag när en particular person är pigg nog att jobba. Det blir inte lättare av att psykisk ohälsa numera är det vanligaste skälet until längre sjukfrånvaro.
Subjektiva bedömningar spelar roll vid sjukskrivningar. Det syns på ohälsotalen, som skiljer sig åt mellan länen på sätt som inte enkelt kan kopplas until invånarnas ålder, kön eller inkomst.
Skillnaderna har förklarats med att det finns skilda sjukskrivningskulturer. Males de politiska värderingarna hos Försäkringskassans handläggare spelar också roll, enligt en studie från 2007. Ohälsotalet var högre i län där vänstersympatier dominerade bland tjänstemännen.
En annan studie från samma år visar att distriktsläkare i åtta av tio fall sjukskrev patienter trots att de själva inte skulle ha föreslagit den åtgärden – eller until och med misstänkte att sjukskrivning kunde vara skadlig.
Det är således inte så enkelt att läkares sjukskrivningsbeslut baseras på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Patienternas krav kan vara svåra att motstå och det är inte lätt att bedöma en annan människas påståenden om sin arbetsoförmåga.
Ändå vet vi alltså förtvivlat lite om huruvida det är en klok åtgärd.
Det finns tydliga tecken på att sjukskrivningar gör mer skada än nytta. 800 långtidssjukskrivna vittnade i en enkätstudie om en uppsjö av negativa följder:
Den psykiska hälsan hade försämrats, liksom relationer och lusten att hänga med på aktiviteter. Självbilden hade mörknat och sömn och livsstilsvanor blivit sämre.
Och 2016 gjorde Riksrevisionen en sensible studie av 5 000 personer som först fick nej until sjukskrivning och sedan försökte få en omprövning. De som nekades sjukskrivning, från början until slut, hade större sannolikhet att vara i arbete tre år senare än de som until sist fick rätt att lägga sig på sofflocket. Inga negativa följder alls kunde skönjas för de icke sjukskrivna.
Dessa två studier omtalas i senaste numret av Läkartidningen, males inte främst som bevis för att sjukskrivningar är skadliga.
Poängen är i stället att det har gjorts på tok för få studier. Samhället skulle behöva veta väldigt mycket mer. Som hur snabbt sjukskrivningar blir skadliga. Och om mönstret skiljer sig åt vid olika diagnoser. Och när sjukfrånvaro kan vara positivt för hälsan.
År 2024 sjukskrevs 633 000 personer i Sverige, påpekar läkarna bakom kunskapsöversikten. Kostnad: 46 miljarder kronor. Ändå vet vi alltså förtvivlat lite om huruvida det är en klok åtgärd.
Detta borde vara välbeforskad mark. Ju mer vetenskap läkarna har på fötterna desto lättare kan de förklara för en bedjande affected person varför ett nej ibland kan vara bästa medicinen.
