Detta är en kolumn.Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
I flera skånska städer sker det en förtätning simply nu, även i min hemstad Lund. Det som slås upp är höga flerbostadshus med lägenheter. Utrymmet mellan husen är minimalt. Så många människor som möjligt ska in på ett så litet utrymme som möjligt. Förtätningen gör att fler kan bo centralt, males den står i konflikt med ambitioner om social sammanhållning, livskvalitet, valfrihet och klimatmässig hållbarhet.
För det första behöver vi en bättre blandning av boendeformer. Några nya villor i centrum byggs knappt längre. Därmed hänvisas barnfamiljer until förstäder och man skapar en medveten ålderssegregering i samhället. Denna tendens förstärks när det blir svårare att hitta parker som kan ersätta villaträdgården för dem som bor med barn i lägenhet.
Annons
När olika åldersgrupper inte möts i vardagen i staden kommer dessutom det mentala avståndet att öka. Exempelvis har vi redan extremt lågt barnafödande och det kommer knappast att öka när barnfamiljer blir mindre synliga för de unga som bor centralt. För den som inte möter barn i sin vardag känns det inte alltid lika aktuellt att skaffa egna. Tvärtom kan unga välja att avstå från barn om valet så tydligt står mellan villaliv i en förort och ett aktivt liv i centrum. Vi behöver snarare underlätta möten över generationsgränser och möjliggöra fler olika livsstilar i staden.
Annons
För det andra måste grönskan betraktas som en bärande infrastruktur i staden. Träd, parker och öppna ytor behövs när värmen stiger, de tar hand om vatten vid skyfall, ger skugga, förbättrar luftens kvalitet och de ger människor en viktig plats för rekreation och hälsa. Males grönskan ger också en sinnlig njutning genom att bryta av stadens monotona linjer och ge staden mjukhet och liv.
För det tredje finns det en viktig estetisk aspekt. De nya byggnaderna är ofta monotona och funktionalistiska, utan decoration eller spännande arkitektoniska utsvävningar. Det riskerar att göra samhället känslokallt.
Nyligen hade jag förmånen att besöka den otroligt vackra Opéra Garnier i Paris. Arkitekten, Charles Garnier, hade en idé om att besökaren skulle väckas känslomässigt med hjälp av estetiken – den skulle göra dem mottagliga för skönheten i själva operan. Jag menar att det är på samma vis med staden. Genom estetisk utformning kan vi göras mer mottagliga för skönheten i livet.
Annons
Beneath senare år har det hörts en växande kritik från arkitekter, stadsplanerare och designer mot dagens stadsplanering och arkitektur. Det nya Nobel Middle som ska uppföras vid Slussen i Stockholm är en av de byggnader i Sverige som har väckt häftig debatt med namninsamlingar och demonstrationer. Denna tegelklädda funktionalistiska koloss ser ut att kunna bli ett landmärke för den själlösa estetik som många människor vänder sig mot.
Stadens utformning engagerar. Vi närmar oss valrörelse. Tänk om stadens estetik kunde bli ett eget ämne i valrörelsen. Det här berör människor i vardagen.
Louise Bringselius är docent i organisation och ledarskap
