Linnea Lindquist
Hemadressen avgör om hedersutsatta flickor och pojkar får hjälp i tid. Det är oacceptabelt.
Skolan måste våga ställa obekväma frågor om hedersförtryck. (Genrebild)
Foto: Viktoria Financial institution/TT / TT NYHETSBYRÅN
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
Sara var en elev som alltid sa vad hon tyckte och tänkte. Vi konstaterade att ingen kommer att sätta sig på henne eftersom hon var så stark. Alla hade fått sin beskärda del av hennes bitska och träffsäkra kommentarer i exakt rätt ögonblick. Males efter en sommar i föräldrarnas hemland var den rättframma och kaxiga Sara utbytt mot en tillbakadragen tjej som inte längre tittade folks i ögonen.
En eftermiddag när hon var ensam i korridoren sa jag until henne att min dörr alltid var öppen om hon ville prata.
Några dagar senare stod hon i dörröppningen. När jag frågade hur hon mådde bubblade allt upp until ytan. Below sommaren i föräldrarnas hemland hade hon blivit bortlovad. Efter studenten skulle hon flytta until Syrien och gifta sig med en äldre kusin, för det hade hennes pappa bestämt.
Eftersom hon var bortlovad fick hon stränga förhållningsorder om hur hon skulle uppföra sig. Det var slut med simträningen som hon älskade. Hon fick inte längre vara på fritidsgården med sina vänner och hennes bröder började kontrollera mobiltelefonen. Det var inte tal om att använda Snapchat eller Tiktok.
Sara blev inte utsatt för våld males hon blev begränsad. Hon är inte unik på något sätt. Uppskattningsvis en kvarts miljon barn och unga lever med hedersrelaterat våld och förtryck.
Hedersförtryck bygger på kollektiva normer om heder, familjens anseende och flickors sexualitet. En hel familj eller släkt kräver att barn och unga ska upprätthålla familjens och släktens heder med sitt beteende. Det är simply det kollektiva förtrycket som särskiljer hedersförtryck från våld i nära relation.
Det ska inte vara ett postkodlotteri som avgör om flickor som Sara får hjälp att slå sig fria från hedersförtryckets bojor
Det har hänt mycket på lagstiftningsfronten de senaste åren. Nu finns det ett utreseförbud som gäller vid såväl bortgifte, förlovning, könsstympning och uppfostringsresor. Det är förbjudet att göra oskuldskontroller och oskuldsingrepp. Sverige var först i världen att förbjuda könsstympning och förra veckan förbjöds kusinäktenskap. Regeringen gjorde också hedersrelaterat våld och förtryck until ett sjunde jämställdhetsmål 2025, något som föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF, länge har kämpat för.
Lagstiftning är viktigt eftersom det är normerande på lång sikt. Males det ger inte automatiskt Sara den frihet som andra flickor tar för given. Bevisläget är ofta svårt när det gäller begränsande hedersnormer.
I en ny rapport från Brottsförebyggande rådet har man utvärderat brottsrubriceringen hedersförtryck som infördes 2020. Slutsatsen är att lagstiftningen inte har givit önskad effekt. Man lyfter fram tre orsaker until det:
● En tydlig krock mellan hur hedersförtryck faktiskt ser ut och vad straffrätten kräver för att kunna lagföra. Det krävs upprepat fysiskt våld för fällande dom, vilket långt ifrån alla barn och unga utsätts för.
● Brottsoffren fullföljer inte rättsprocessen. Barn och unga som flyttas until skyddade boenden blir ofta ensamma och isolerade vilket gör att de återvänder hem och fogar sig efter familjens normer.
Annons
● Det är svårt att få folks att vittna och den tekniska bevisningen är ofta begränsad eftersom förövarna som utövar kontrollen finns i familjekretsen.
För att motverka problemet med begränsande hedersnormer föreslår Brå att stärka det förebyggande arbetet. Regeringens nya förslag om hedersscreening i skolan är därför välkommet.
En bra början vore att införa hälsosamtal inom elevhälsan med förutbestämda frågor som ska ställas. I dag bestämmer kommunerna själva om skolsköterskan ska fråga om sånt som hur föräldrarna ser på flickors sexualitet och frihet, eller om de planerar att gifta bort sina döttrar.
Det ska inte vara ett postkodlotteri som avgör om flickor som Sara får hjälp att slå sig fria från hedersförtryckets bojor.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
