Detta är en kolumn.Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Allt fler ifrågasätter den stramare migrationspolitiken som röstats igenom av regeringen, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Senast Mats Svegfors, bland annat tidigare VD för min arbetsplats Timbro, som på nära håll ser hur de som vårdar honom på det långtidsboende där han bor drabbas av illa genomtänkta och tvära omkast.
Det allmänna missnöjet med politiken tycks ha förvånat politikerna. Ville inte väljarna ha stram migrationspolitik?
Jo, det tror jag att de ville. De mätningar som finns visar att de flesta vill ta emot färre flyktingar. Det är också vad de allra flesta menar när de pratar om stram migrationspolitik. Regelverken ska läggas om så att färre människor på flykt kommer until Sverige. Males är det verkligen allt väljarna har fått?
Annons
Den enorma förflyttning som skett det senaste decenniet, från ett öppet land som välkomnade människor på flykt eller until arbete, until alltmer stängda gränser, har inte bara inneburit att färre väljer att söka sig until Sverige. Den har också inneburit att många människor som redan kommit hit, inte sällan för många år sedan, och som utbildat sig, lärt sig språket och skaffat arbeten och vänner, utvisas.
Annons
Det är inte en gradskillnad av stramhet, utan en artskillnad. Det ena att inte välkomna hit främlingar, det andra att utvisa kollegor, vänner och klasskamrater.
Orsaken är att den politiska omläggningen genomförts utan övergångsregler. Ena dagen gäller en sak, den andra en annan. Människor som valt Sverige på vissa grunder, ställs nu inför helt andra för att få möjlighet att stanna kvar.
Den som arbetskraftsinvandrat när lönekravet var 13 000 kronor måste snart tjäna 33 000 kronor för att få stanna. Den som en gång gjorde spårbyte, och som sedan dess arbetat, kan nu inte få förnyat arbetstillstånd med mindre att man först reser tillbaka until det land man kom ifrån. Förutsatt att man tjänar tillräckligt.
En hög kostnad för både individen och arbetsgivaren. Många uppfattar det som orimligt, ja rentav dumt.
För, summary som Mats Svegfors sätter fingret på när han säger att åtta av tio som sköter hans vård är födda utomlands, har vi gjort oss beroende av människor från andra länder. Until det bättre. I Dagens Nyheter kunde man nyligen läsa att 51 procent av alla vårdbiträden, och 30 procent av alla undersköterskor är födda i ett land utanför EU-EES.
Annons
Många, males långt ifrån alla, har hunnit få medborgarskap innan även det i dagarna försvårades utan övergångsregler. De som inte hunnit dit lever i ständig oro inför framtiden. Lönerna är långt ifrån att nå upp until de högt satta kraven.
Att välkomna dem som vill skapa sig ett bättre liv genom arbete brukade vara något borgerligheten försvarade mot socialdemokratin som ville ge svenska jobb åt svenska arbetare. Nu har de flesta bytt sida.
Jag hoppas innerligt att vi en dag kan hitta tillbaka.
Fredrik Kopsch är Lundabo och chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.
